Gott Nytt År!
Här kommer summeringen av årets läsning. Det blev hela 41 böcker lästa ändå. Tycker det är ett bra resultat med tanke på första året som småbarnsförälder.
Bästa svenska bok:
Svinalängorna av Susanna Alakoski.
Jag säger som Kulturnyheterna: En klasskildring som svider. Det handlar om dem vars föräldrar skriker och super, de som inte åker på semester och som inte äter biff med lök till middag på fredagarna. Men trots att den är mörk har den en härlig humor som gör att den inte känns allt för tung.
Bästa utländska bok:
Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert.
Otroligt inspirerande - bästa boken i år utan konkurrens faktiskt.
Årets överraskning:
Välgörarna - Den motvillige journlisten av Nuri Kino & Jenny Nordberg.
I bokhandlarkretsar så snackades det om att bokens huvudperson, Ninos Melke Mire, var den nya Lisbeth Salander. En outsider som på ett underfundigt och samhällskritiskt vis löser brott på löpande band. Vi får väl se. Hos mig gick det hem. Jag gillade skarpt.
Årets överraskning 2:
Bedragen av Katerina Janouch.
Det här var ju riktigt bra - och bättre är att det kommer fler böcker om barnmorskan Cecilia Lund. Det är chic lit och lite deckare på samma gång. Glad överraskning ja!
Årets deckare:
Varför dog Monika P? av Elisabeth Gilek
Andra delen i Gileks triologi om kvinnor och mord. Den här ur offrets perspektiv. Ett lysande grepp att låta den döde tala. Monika P svävar liksom ovanför och ser sin kropp hittad mördad, följer obduktionen och sig själv ända ner i graven.
Årets chic-lit:
Hallon och hat av Eva Swedenmark och Annica Wennström.
Det har varit lite dåligt på chic lit-fronten i år men historierna om familjen kring restaurang La Stella kan man alltid lita på. I vår kommer Lingon och lust.
Årets besvikelse:
Dubbla slag av Malin Persson Giolito.
Här sitter författarinnan Malin Persson Giolito med värsta upplägget för en rasande bra roman om svensk arbetsmarknadspolitik, feminism och föräldraskap och så bara schablar hon bort det tycker jag. Nä, det här är faktiskt höstens bottennapp.
Årets biografi:
Ett bluesliv av Klas Gustafson
Man ville ju så gärna att den där Cornelis skulle vara en lika mysig farbror som han var i filmen Rännstensungar men verkligheten såg annorlunda ut. Porträttet som Klas Gustafson tecknat är ganska mörkt, rakt, enkelt och ärligt. En av de bästa biografierna jag läst faktiskt.
Årets mest intetsägande biografi:
Fadde, min story av Fadde Darwich.
Jaha? Och?
Årets överskattade:
Kicki & Lasse av Peter Kihlgård.
SVD skrev lysande. DN använde ordet storartad. Själv tyckte jag sådär! Så här i efterhand är det ingen bok som gjort något bestående intryck.
Etiketter: statistik