Gömda-debatten
Jag tycker det är rätt låg nivå på den här debatten om Mia Erikssons och Lisa Marklunds böcker Gömda och Asyl.
Okej, hon både ljög och överdrev och boken är inte alls sann som det påstods, men varför dras det slutsatsen att hon försökte verka smartare än hon är bara för att hon skrev att hon jobbade på bank när hon egentligen jobbade på krogen. Sen när blev banktjänstemän smartare än övriga befolkningen? Och vilket hån det är mot alla som jobbar eller har jobbat i krogsvängen.
Lite nivå på debatten om jag får be!
Okej, hon både ljög och överdrev och boken är inte alls sann som det påstods, men varför dras det slutsatsen att hon försökte verka smartare än hon är bara för att hon skrev att hon jobbade på bank när hon egentligen jobbade på krogen. Sen när blev banktjänstemän smartare än övriga befolkningen? Och vilket hån det är mot alla som jobbar eller har jobbat i krogsvängen.
Lite nivå på debatten om jag får be!
Etiketter: debatten om Gömda
3 Comments:
Det är väl snarare att LM försökt bättre på Mia genom att skriva att hon var banktjänsteman, hade visst mycket i betyg och inte kunde ta den önskade platsen på läkarlinjen. Varför kunde inte Mia jobba som lokalvårdare istället? Hade Mia inte fått lika mycket synpatier om hon arbetade som lokalvårdare, hade 3.2 i snitt och det inte fanns någon läkarlinje? hade det varit mindre hemskt att bli utsatt för misshandel med den bakgrunden?
Varför höjer du inte debattnivån själv?
Ingenting på din hemsida pekar på att du har försökt höja nivån i debatten om "sanningen om Mia".
Men vad är det här?
Vad f-n spelar det för roll OM historien om Mia är påhittad eller inte? Uppenbarligen har mannen med de svarta ögonen misshandlat henne svårt vid flertalet tillfällen, vilket ger en människa ärr du inte ens kan drömma om.
Efter första gången har han krossat hennes liv och vad olika myndigheter än må säga så efter två och tre gånger är man inte trygg. Men framförallt vill man skydda sitt barn, från att uppleva skräcken som det innebär! Om jag som vuxen inte känner mig trygg, hur ska då ett litet barn känna sig?
Vem har rätten att efter tre misshandels tillfällen säga att förövaren inte är farlig? Att hon inte behöver lämna landet? De ärren som han har ristat in i henne, det är de känslorna boken handlar om. Det är de känslorna hela boken handlar om och de kan INGEN ta ifrån henne, inte ens du.
Själv flydde jag efter första gången.
Om du läser lite tydligare så står det att boken är en Roman. Om du inte vet det så ska jag förklara att Roman är ett populärt skönlitterärt format där huvuddelen är fiktiv och läses som underhållning. Har aldrig hört Liza Marklund säga att boken är en vetenskaplig rapport. Så vad huvudpersonen än har varit med om så borde vi alla hysa största empati. Vad pratar ni om? Är det ett brott som begåtts?
Till Liza Marklund vill jag säga TACK! Oavsett vad som hänt i verkligheten har dina böcker hjälpt mig att kämpa vidare. Jag är inte ensam att känna igen den svarta blicken. Boken ger mig ett lugn jag inte kan förklara. Du har gjort mer för många än du förstår med dina underbara böcker!
Slutligen vill jag säga till dig, mannen med de svarta ögonen: DU är inget offer. Mia, hennes dåvarande man, hennes barn, föräldrar, släkt och vänner...Det är de som är offer. De som inte känner sig trygga. Första gången du slog tog du bort offerstämpeln från dig själv. Vad beträffar flickan så tror jag hon hade kontaktat dig för flera år sedan om hon hede velat!!
Det är ingen annan än du som tagit bort henne från dig!
Skicka en kommentar
<< Home