Jane Magnusson, fd konstsimmerska och nu kulturjournalist, skrev redan år 2000 sin skenbiografi om simmaren Esther Williams. Skenbiografi, därför att allting kanske inte är riktigt sant. Jane Magnusson försöker spekulera i vad som hänt emellan Esther Williams filmer och vad som hände med henne efter sista filmen 1963.
Esther Williams sim-filmer var enormt populära på 40- och 50-talet. De var uppbyggda ungefär som en musikal, men istället för att skådespelarna brister ut i sång här och där, kastar dom sig istället i vattnet och simmar en liten konstsimsdans en stund och kliver sen upp och låtsas som ingenting.
Filmerna blev förmodligen så otroligt populära eftersom folk generellt inte kunde simma vid den här tiden och att de till synes var så oskyldiga och söta, men om man granskar dem närmare är de väldigt ekivoka. Hälsosamma utomhusaktiviter passade bra in på 40- och 50-talet men under ytan (hehe) var där baddräkter i persikofärg som när de blev blöta knappt syntes och andra anspelningar på nakenhet och sex. De verkar väldigt pryda men är det egentligen inte.
Mer finns att läsa i Jane Magnusssons bok -
Esther Williams, en skenbiografi. Verkar bara finnas på antikvariat nu mera. Den är slutsåld överallt, både hos grossister och förlag.
Etiketter: biografi, tips
När den här boken kom så marknadsfördes den som att "Nu ska Fadde avslöja allt om livet på Stureplan". Och visst, det är en del skvaller om köpta journalister och otrevliga och trevliga superstjärnor och kvarglömda propositioner från ministrar och lite roligt är det att läsa om hur Fadde jobbade som dörrvakt på Spy Bar, psykologin och turerna kring vem som fick släppas in och inte.
