Tematrio: Film

Nu är det dags igen. Jag är verkligen inte någon flitig deltagare i Lyrans tematrio men ibland så blixtrar jag till. Den här veckan gäller det film.

Lyran uppmanar:
Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?

Gilbert Grape.
Läste boken långt innan filmen kom och gillade jättemycket. Boken heter Varför deppar Gilbert Grape? och författaren heter Peter Hedges och när filmen kom var den om möjligt ännu bättre. Både Johnny Depp och Leonardo Dicaprio gör lysande skådespelarinsatser! Alla har väl sett denna redan, om inte - hyr den nu!

Djävulen bär Prada.

Älskade boken. Tyvärr lyckades inte författaren upprätthålla samma kvalitet i de kommande böckerna men ändå. Djävulen bär Prada är fantasiskt bra chic lit. Och filmen är inte så tokig den heller. Anne Hathaway och Meryl Streep gör bra rollprestationer men bäst är birollen Emily Blunt. I like!

Da Vinci-koden
Tar med den eftersom jag tycker den är ett utmärkt exempel på där man hade världens bästa upplägg (boken är ju i princip skriven för filmduken direkt) men slarvade bort det. Filmen är bara en salig pannkaka och röra av personer och händelser och fakta som de ska försöka trycka in så mycket som möjligt. Varför gjorde man inte en tv-serie istället. Storyn kryllar ju av cliffhangers.

Comic con

I helgen gick Comic con av stapeln i San Diego, USA. En gigantisk festival för comic books, animerad film, sci fi, tv-serier med mera.

Från början var det en serietidningsmässa med ungefär trehundra besökare men har utvecklats till en fyra dagars-festival med över hundra tusen personer som deltar.

- Det är känt som en nördtillställning där framför allt vuxna män lever sig kvar i ungdomsåren, samlar ”Star wars”-figurer och råkar i våldsamma gräl om budskapet i ”Watchmen”, skriver Magnus Sundholm i en krönika i Aftonbladet.

På Flickr kan man hitta jättefina bilder på alla kreativa utstyrslar som bevistade tillställningen. Kolla själva:







Bilderna är tagna av Parka81 som har driver Parka Blogs.

Mer bilder finns på Flickr.

Shopaholic-filmen

Shopaholic-filmen var usel. Usel!

Ja, det kanske man borde förstått och förväntat sig men jag hade nog ett sista hopp att det där underfundiga och roliga skulle komma fram i filmen också. Inte att det skulle kännas som en film för treåringar med buskis-skämt i "nakna pistolen"-ligan.

Nä. Fy. Se. Inte.

Synecdoche New York

Jag var på premiär i dubbel bemärkelse i fredags. Premiär för vår nystartade kulturklubb, KK Stockholm, som inledde första träffen med att gå på premiär och se Philip Charlie Kaufmans film Synecdoche New York. Efter filmen intog vi vin, rött såklart, och plockmat och diskuterade livligt alla filmens skrymslen och vrår.

Vad symboliserade elden? Vad betydde det att han spelade henne som sen spelade honom? Varför inte alla personer tidslinjen utan verkar leva i sin egen sfär.

Filmen är så full av symboler att vi kunde suttit hela natten. Filmen har både humor och djup och Philip Seymour Hoffman är så magisk som skådespelare att filmen är värd att se bara för hans skull. Annars blev jag inte särskilt känslomässigt berörd men ger den ändå en fyra. Lite rörig emellanåt. Lite långsam. För det mesta fantastiska scener. Se den!

Nominerade för bästa filmmanus efter förlaga

Nominerade för Oscar för bästa manus efter förlaga kan man kika lite extra på som boknörd. Det innebär allt som oftast att det finns en bok eller pjäs som legat till grund för den nominerade filmen. De nominerade är fem till antalet och i år är det fyra av dem som kommer från böcker.



Slumdog millionaire är skriven av Vikas Swarup och handlar om gatupojken Jamal som blir uttagen till indiska Vem vill bli miljonär? och mot all odds är på väg att vinna 20 miljoner rupier i TV. Men i pausen av programmet blir han anhållen, misstänkt för fusk. Desperat börjar en resa där han försöker bevisa sin oskuld. Filmen är nominerad till tio oscars! Boken kommer på svensk pocket den 13 februari.

Högläsaren är en lågmäld bok av författaren Bernhard Schlink. Den handlar om en kärlek mellan en femtonårig pojke och en betydligt äldre kvinna. Varje dag efter skolan går han hem till henne där hon läser Tolstoj och andra klassiker högt för honom. Boken utspelar sig i Tyskland på 60-talet och huvudrollen spelas av Kate Winslet. Boken kom ut på svenska redan för fem år sedan. Filmen är nominerad till fem oscars.

Doubt/Tvivel av John Patrick Shanley finns inte på svenska. Den utspelar sig i en kyrkskola där Fader Flynn driver en hård kamp mot syster Aloysius om makt och disciplin. Fader Flynn vill ha mindre av disciplinen men motarbetas av syster Aloysius. Skolan har dessutom precis tagit in sin första svarte student. Filmen är nominerad till fem oscars.

The curious case of Benjamin Button handlar om mannen som lever sitt liv baklänges. Han börjar som gammal och slutar som nyfödd och allt där emellan. Förlagan är en novell som ingår i novellsamlingen The Curious Case of Benjamin Button And Other Jazz Age Tales och är skriven av F. Scott Fitzgerald. Filmens huvudroller spelas av Brad Pitt (som faktiskt gör sin första huvudroll någonsin och blivit nominerad för bästa manliga huvudroll) och Cate Blanchett. Filmen har totalt tretton nomineringar.

Den femte filmen i kategorien är Frost/Nixon som inte bygger på en bok utan på en serie med intervjuer av Nixon som gjordes av journalisten Frost på 70-talet. Resultatet blev 28 timmar film som visades nerklippta till fyra program a nittio minuter. Nu har man gjort film av det hela och lyckosamt kammat hem fem nomineringar.

Oscarsgalan går av stapeln 22 februari.

Så här ser hon ut...

...så nu kan man se hur Lisbeth Salander ser ut. Nästan i alla fall. Filmaffischerna är klara för Män som hatar kvinnor. Extrema närbilder på alla karaktärerna. Snyggt tycker jag.

Kolla själva!

Confessions of a shopaholic

I februari/mars har den premiär, filmen om shopoholicen Rebecka Bloomwood, Confessions of a shopoholic. Rebecka Bloomwood, spelas av Isla Fisher, jobbar som ekonomisk rådgivare men är själv en total katastrof. Hennes privatekonomi är helt åt skogen men ändå kan hon inte sluta shoppa. Trailen verkar väldigt lovande men jag stör mig på att hon pratar amerikanska. Tjejen är ju för tusan från England. Hur tänkte dom?

Fånig smygtitt på Män som hatar kvinnor

Här kan man se trailern till filmatiseringen av Män som hatar kvinnor men det är verkligen inte särskilt mycket man får se. Typ, ingenting.

Fånigare smygtitt har jag aldrig sett!

Transibiriska

Jag har en dröm om att åka transibiriska järnvägen från Moskva till Peking. Bara softa, dricka vin och läsa böcker och äta konstig rysk mat och se ett fantastisk landskap mil efter mil.

Jag börjar med att inspireras genom att se filmen Transsiberian .

Liftarens guide på tv ikväll

21.00 kan ni slå på kanal 9 om ni har den och se långfilmen Liftarens guide till galaxen. Jag har inte läst boken och filmen did'nt do it for me alls faktiskt, men tipsa kan jag ju.

Jag gav filmen en tvåa och jag tror till och med jag somnade. Nu gör ju filmen inte böckerna rättvisa men jag och science fiction-litteratur är ingen hit. Så fort det börjar trilla in konstiga varelser och andra planeter tappar jag oundvikligen intresset.

Vill se!

Filmen Moliére med samma namn.



Handlar såklart om den franska 1600-talsförfattaren Moliére som egentligen hette Jean-Baptiste Poquelin. Mest känd för pjäser som Misantropen, Den inbillade sjuke och Tartuffe.

Brideshead Revisited blir film

Vissa saker går inte att återuppleva igen. Till exempel är tv-serien Brideshead Revisited en sån där sak som inte går att se om utan att bli besviken. En förlorad värld hette den på svenska och sändes redan 1981 på svensk television.
Då var jag på tok för ung men när den repriserades i början av 1990-talet älskade jag den och satt bänkad varje vecka.

Jeremy Irons och Anthony Andrews spelar huvudrollerna i historien som bygger på boken Brideshead Revisited, the Sacred and Profane Memories of Capt. Charles Ryder av författaren Evelyn Waugh. Den handlar om manlig vänskap, religion och livet på Brideshead, slottet som ständigt återkommer serien igenom.

Handlingen är ungefär i korthet: Charles Ryder (Irons) och Sebastian Flyte (Andrews) träffas på universitet. Sebastian är en dandy, en charmig aristokrat som rockar skjortan av den mera präktiga Charles. Varje sommar får Charles komma till Sebastians familj på Brideshead och deras vänskap kantas av homoerotiska undertoner och dekadens.

I mitt minne är tv-serien helt fantastisk. Vacker och underbar på alla sätt och vis och glad i hågen kastade jag mig över dvd'n och blev jätteförvånad. Det var nämligen inte alls som jag mindes det. Det var långsamt och lite segt och tråkigt. Inte alls det här intellektuella och fashinerande vackra och spännande jag mindes. Omodernt. Långsamt. Konstig dramaturgi. Formatet utvecklas visst.

Men. Men. Men. Nu kan vi jubla igen. Kanske kan man få återuppleva känslan igen eftersom Brideshead Revisited nu blir film. Premiär i USA i juli, i Europa framåt september/oktober. Jeremy Irons blev erbjuden rollen som Lord Marchmain, Sebastians pappa och ägare till Brideshead, men han tackade nej, men Emma Thompson är med. Låt det bli en bra film! Mina förväntningar är skyhöga.

Här kan man se en trailer och det verkar lovande.

En annan sån där film som gör sig bäst i minnet är Le Grand Bleu. Se inte om den för allt i världen. Den är smörig, fjantig och alla skådespelarna är rätt usla. Men den var vacker och helt fantastisk då. Jag lovar.

Indiana Jones

Vi såg Indiana Jones och jakten på den försvunna skatten igår kväll. Vi ska på bio på fredag och har bokat till nya Indiana Jones-filmen och fick för oss att försöka se de tre tidigare innan det är dags.

Indiana Jones och jakten på den försvunna skatten kom redan 1981 och jag såg den kanske några år senare men minns den som spännande, härlig och bra!

Hahahaha! Historiemässigt håller den fortfarande och den är väldigt söt men vad film har utvecklat sig sedan -81!

Man såg tydligt kulisser på flera ställen och varje gång de spelade framför en skärm med bakgrundsbilder så var det övertydligt.
Klippen var helt ologiska. Till exempel springer Indiana ut på ett torg där det står en svart ninja och drar kniv, torget är nästintill folktomt. I nästa klipp är det hundratals med människor.
I ett annat klipp är det soluppgång för att sekunden senare vara helt fullt dagsljud.
Väggar som rör sig för man ser att det är gjorda av papp och slagsmålen! De gick så långsamt att det blev skrattretande och när Indy gör mos av 150 gubbar så står de på rad och väntar...

Fast det var roligt att se den. Den var kul och jag hade glömt hur mycket buskis-humor det är i Indiana Jones-filmerna. Ser fram emot veckan som kommer.

Nu inför premiären av den fjärde filmen kom dessutom boken Indiana Jones Ultimate Guide för alla hardcore Indy-fans! Finns på Amazon.

Brick Lane som film

Saker man missar: Att Brick Lane nu är färdig film och kom i november förra året. Och ja, jag ska defenitivt se den snart!

Gone baby gone

På bokmässan för några år sedan köpte jag Dennis Lehanes bok Gone baby gone men det har aldrig blivit av att jag läste den. Istället såg vi filmen som ett led i vårt årliga projekt att försöka se så många filmer med oscarsnomineringar som möjligt.

I Gone baby gone är det Amy Ryan som är nominerad för bästa kvinnliga biroll. En roll hon gör som mamman till ett försvunnet barn. Om prestationen var värd en oscar eller inte återstår att se. Jag tror inte hon får den. Tyckte filmen var en helt okej thriller utan något extra. Storyn lagom spännande. Overall lite tråkig.

Boken förblir oläst.

Statist i nästa Harry Potter?

På Kanal5.se kan man vinna en resa till inspelningsplatsen för nästa Harry Potter-film. Svara rätt på tre Harry-frågor och resan kan bli din.

Läs mer här

Mitt betyg på Predikanten...

Alltså Isprinsessan gick ju an men Predikanten var så forcerad och tillgjord och överspelad att jag faktiskt inte ens orkade se klart första avsnittet! Tråkigt!

Mitt betyg på Isprinsessan!

Jag gillade upplägget, stämningen, miljöerna och skådespelarna. Alla utom Elisabet Carlsson. Kunde inte förlika mig med henne som Erika Falck. Hon kändes för lång och stor och för mycket.

Läsa? Vad är det!?

Antal lästa sidor sen jag fick barn: 0

Det finns helt enkelt inte ork! Jag somnar som en stock varje kväll och när jag försöker läsa så hoppar bokstäverna runt på sidan. TVn funkar. Gärna inredningsprogram eller dokusåpor.

Fast för att inte underminera den kulturella ådran helt som nybliven småbarnsförälder lyckades jag hålla mig vaken under en hel film igår. Bra var den också. Blood Diamond med Leonardo Di Caprio. Han är fasligt underskattad som skådis, är han inte? Har sett honom riktigt lysande i flera filmer på raken nu. Aviator, The Departed...

Isprinsessan lyckades jag missa i fredags - men som tur är finns det repriser och webb-tv! Ska försöka pricka in det ena eller det andra endera dagen.

The Hoax

Clifford Irving är författaren som lyckades lura halva förlagsvärlden att han var just den utvalda att skriva den hemliga företagsmannen Howard Hughes självbiografi. Så var dock inte fallet. Han lyckades skriva boken och få den publicerad innan allt avslöjades att det var en bluff.

Igår visades förhandsvisningen av filmen The Hoax som handlar om precis detta. Richard Gere spelar Clifford Irving och det är roligt att för en gång skull få se Richard Gere's skådespelartalanger, tycker mest att han bara får vara snygg och fånig annars, och han är jävligt bra!

Lasse Hallström har regisserat.

Filmen får en stark fyra av mig. Se trailern här!