Fler litterära julkalendrar

Imorgon är det 1 december och julkalendrarna tar över nätet. På den litterära sidan finns en hel del att gotta sig i. Till exempel twitteratur-kalendern som ska ta plats i den här bloggen men också Bokmanias blogg-julkalender.

Allers förlag har en fin tomtekalender med luckor att öppna varje dag och tidskriften Forskning och framsteg lägger ut en gåta varje dag med möjlighet att vinna fina priser för dom som gissar rätt och i Bokus julkalender kan du vinna böcker varje dag.

Men favoriten är väl ändå Lotten Bergmans julkalender där språkbegåvningen Lotten varje dag låtsas blogga som en annan person. Det råder prestige i att vara den som gissar först och Lottens julkalender har varit väldigt populär i ett par års tid nu.

Lotten! Blir det någon julkalender i år?

- Mitt hus brann, vi sju i familjen har trängt ihop oss och sover på golvet hos grannen, jag råkade åka till Schweiz för ett obetalt jobb och igår sprack bilrutan i två bitar av ett stenskott. Men ja, julkalender blir det. Dock blir det inte som jag hade planerat med en ny banner och en miljon i prispengar varje dag utan bara precis som vanligt med luckorna på www.lotten.se och svaren på facitsajten.

Något särskilt tema?

- Men är du helt galen? Temat är ju Den Röda Tråden (i de inre kretsarna kallad DRT), som ju är hemlig till den 24 december. Men jag kan ju ljuga och säga att temat är huvudbonader. I kombination med tvåeggade gafflar. Baklänges.

När kommer första luckan?

Den första luckan kommer som sig bör i morgon, den 1 december. Om den kommer strax efter midnatt eller i ottan beror på tingens beskaffelse och huruvida klockan gal samtidigt som tuppen slår.

Hur mycket ökar besöken på din hemsida i december?

- Jag har ingen aning och hoppas att ingen tänker tala om det för mig. Kanske ökar det inte alls -- det finns många som inte alls är med och leker i sann Hemlisbloggaranda utan hurrar den 25 december för att jag då äntligen börjar skriva om tjuvar, tår, mögel, barn, basket och bränder igen.

Tack Lotten! Vi ser fram emot din kalender i år!

Julkalendern - en bok på 140 tecken

På Twitter kläckte jag just nu idén till årets julkalender här på En annan sida. Har funderat och funderat på något roligt till bloggen under december och nu kom jag på det. Tack vare @palace och @dreadnallen. Tack.

Årets julkalender blir 140-teckens twitter-roman. Jag skriver. Ni gissar. Ska försöka fixa något fint pris också.

Snart kommer första luckan!

Ett tema på gång till den litterära middagen...

Jag funderar och spånar lite på ett tema. Säger inte mer än att jag precis beställt Alice B Toklas Cookbook och dessutom hennes bok Aromas and Flavorsof the past and present. I beskrivningen står "Two hundred recipes by a renowned intellectual and epicure, from her Paris kitchen".

En god vän ställer upp som kock och sommelier. Nu behöver jag bara en lokal!

Bara vanligt vatten av Kajsa Ingemarsson

Kajsa Ingemarssons senaste bok handlar om den framgångsrika författaren Stella Friberg. Hon har på ytan allt man kan drömma om men när man skrapar lite så visar sig det att kärleken går under falskflagg och hennes kommande deckarserie verkar gå mot ett riktigt fiasko. Dessutom drabbas hon av en vattenskada och måste renovera lägenheten samtidigt som hon ska försöka skriva klart en bok i oväsendet.

Det är en ganska trevlig story där man får bra inblick i en författares liv och leverne. Strider med förlaget, bokaftnar där hon förväntas delta, intriger med kollegor, tävlingen om vem som ligger högst på topplistan med mera. Trots att hennes böcker är älskade av alla så är hon otroligt ensam och har försatt sig själv i den situationen. Ibland blir jag till och med irriterad över hur självömkande hon är men såklart reder det upp sig mot slutet och det är en annan Stella Friberg vi möter i slutet än i början.

Lite roligt tyckte jag att det var att man faktiskt tänkte marknadsföra boken med att skicka med en flaska vatten till alla som köpte boken. Men det föll på distributionen och att det skulle bli jäkligt tungt med alla vattenflaskor i bokhandlarna.

Google Wave igen

Nu har jag fått ett gäng invites till Google Wave.

Vill du ha till kommande bokcirklar? Lämna din e-postadress bland kommentarerna!

Uppdaterat: Nu är dom slut!

Inflytelserik

Oj! Oj! Endast 2% av svenska bloggar är mer inflytelserika än den här!

Du kan själv mäta på www.inflytande.se.

Litterär middag

Testar en liten idé jag haft ett tag. Skulle du vilja delta i en litterär middag? Med dress-code och allt?

Tänk dig följande scenario. Vi låtsas att temat är Jane Austen. Du blir inbjuden till en restaurang där du får en trerätters tidstypisk middag med vin för paketpris, kanske 500 kronor. Du har kläder på dig som passar temat och miljön är kanske anpassad. Kanske får du också en goodiebag med trevlig innehåll som är bokrelaterat. Du diskuterar Jane Austen, böcker och annat trevligt med likasinnande människor.

Skulle du vara intresserad? I Stockholm? Vad får det kosta?
Blir det tillräckligt många intresserade så kanske det blir av.

Det nya författarskapet - en kurs i att vara författare på 2000-talet

I en värld full av text är det skrivna ordets betydelse osäker. Läsarna lär sig nya sätt att hitta litteratur de är intresserade av och med detta följer en omvälvande förändring i hela förlagsbranschen i allt från pocketböcker till e-böcker.

Det är inledningen till ett seminarium om författarskap i de nya medierna som arrageras av Förfort.se. Kursen tar upp hur det är att arbeta nu när allt större ansvar läggs på författarna själva. Etablering via sociala medier och ansvar för val av förlag kommer gås igenom. Kursen hålls av David Bismark, grundare av Recito förlag och kunnig i informationsbranschen. Läs mer om seminariet och kursen här.

Kursen går 5/12 i Malmö, 12/12 i Stockholm och 20/2-2010 i Göteborg. Vill du gå på seminariet kan du få 10% rabatt om du mailar mig på enannansida@gmail.com. Jag har fem rabattkoder. Först till kvarn.

Fågelsång - årets julklapp?

Det var den här boken som skulle bli julens storsäljare trodde man i bokhandlar och på förlaget Max Ströms. Och det kan man väl sannerligen säga att man lyckades med. Redan i mitten av november var boken helt slut i alla bokhandlar och i lager!

Det är en fantastisk liten bok där 150 fåglar visas upp och bredvid boken finns en ljudmodul som gör att du kan trycka på en knapp och höra sången sjungas bredvid. Populärt så det förslår.

På grund av att ljudmodulen tillverkas i långtbortistan så kommer inte en ny upplaga kunna ligga på bokdiskarna förrän tidigast i mars. Det var i alla fall vad man spådde häromveckan.

Tills den är färdigtryckt och klar kan man bläddra i boken i flash här.

Fast Bokus twittrar ut reklam om boken nu i alla fall. Trots att den inte finns att köpa någonstans.

Visa mig din farm och jag ska säga dig vem du är

- Blommor är vilsamma att betrakta. De har varken känslor eller konflikter.

Det sa psykoanalysens fader Sigmund Freud när han levde i början av 1900-talet. Kanske är han en förklaring på spåren till varför det nya bondespelet på nätet, Farmville, blivit så oerhört populärt. 61 miljoner användare spelar idag Farmville och det är ett av snabbast växande spelen på nätet idag.

Ett skäl att det är så populärt är att det är enkelt, går snabbt att sätta sig in i och det går snabbt att avancera. Dessutom socialiserar man genom att hjälpa sina grannar och det finns otaliga sätt att organisera och personifiera just sin gård. Sigmund Freud som brukar kallas för psykoanalysens fader hoppar troligtvis jämfota sin grav just nu av frustration för att han inte får tycka till och ge sitt perspektiv på människorna som fastnat i Farmville. För genom att titta på hur olika människor organiserar och struktureras sina gårdar och jordbruk i Farmville kan man utkristallisera en hel del olika personligheter.

Välkommen på en freudiansk resa genom ett antal gårdar och marker. Vi börjar från början i klassisk psykoanalys och de olika utvecklingsfaserna.


Den orala fasen

En oral personlighet eller en person som fastnat i den orala fasen tänker i svart eller vitt. Han eller hon är också är fixerad vid munnen och att stoppa saker i munnen och samtidigt styrd av lustprincipen.

Här ser vi en farm som kryllar av mat och härliga frukter. Här finns ingenting organiserat utan allting i en salig lustfylld röra. Innehåller dessutom lekfulla detaljer som ansiktet i åkern. Det här är din Farmvillegranne som alltid skickar de senaste nyheterna till dig och som gärna kräver gåvor tillbaka och inte drar sig för att berätta exakt vad den vill ha.

Orala personer är lättstötta, känner misstro och har tomhetskänslor.

Den anala fasen

I den anala fasen läggs stor kraft på att visa att man kan själv. En person som fått en fixering i den anala fasen är överdrivet ordentlig och regelstyrd.

Den här farmägaren har ett överdrivet behov av att sortera och kategorisera. Alla djur står i spikraka rader och alla trädsorter för sig i närmast militärisk disciplin. Behovet av att framträda i sin överlägsenhet visas genom de enorma och påkostade hus personen har införskaffat.

Anala personer är oftast snåla, ospontanta och har starka dominansbehov.

Den falliska fasen (Elektra- och Oidipuskomplexet)

En person i den falliska fasen upptäcker att det finns andra människor utanför sig själv som man kan bli kära i. Till en början är det ens egen mamma eller pappa. Det är här Oidipus- och Elektrakomplexen inträffar när pojken vill gifta sig med sin egen mamma och flickan med sin pappa.

Den här farmens ägare samlar på övergivna djur och visar tydligt att hon är kvinna genom att välja rosa och lila växter och staket och vill identifiera sig med sin mamma och gärna gifta sig med sin pappa. Gången in till husen i mitten är inte rak utan oregelbundet snirklande och kan tyda på ett behov av att inte följa mallen. I den här fasen njuter personen ofta av att stå i centrum och det visar hon tydligen genom att placera alla byggnader i mitten av spelplanen.

Personer som fastnat i den falliska fasen är exhibitionistiska och blir ofta våldsamma och kriminella.

Den latenta fasen

En person i den latenta fasen befinner sig i en viloperiod enligt Freud. Istället för att vända sig inåt är personen social och utåtriktad.

Här ses en typisk farmägare i den latenta fasen. Han eller hon har helt enkelt övergivit sin farm för andra sociala aktiviteter. Här är det vissna växter och övermogna träd. Helt enkelt bortglömt.

Den genitala fasen

I den här fasen sprudlar sexualiteten och äkta kärlek men om personen inte får möjlighet att utforska och experimentera kan driften omvandlas till energi för t ex konst, religion, produktion eller vetenskap.

I den här fasen raggas det med andra ord en hel del. Den här farmägaren har helt sonika förenklat den proceduren genom att stänga in sina besökare så att de inte tar sig någonstans. Dessutom med hårda, spetsiga staket. Freud jublar i sin grav.

Upprepningstvånget

Olösta problem i de olika faserna tenderar att hela tiden upprepas genom livet. Freud kallar det upprepningstvånget.



I Farmville kan det ta sig i uttryck i ett slags upprepning av själva upprepningstvånget. Här har farmägaren försökt så ett stjärnmönster.

Religion som neuros

Enligt Freud är religiösa människor skuldmedvetna och en sund människa har inget behov av en gud.

Här ser vi en ambitiös farmägare som valt att bygga upp en version av den medeltida bilden av örtagården, platsen för vila och stillhet i paradiset. Häckar och trädgårdar i strikta kvarter. Freud skulle bryskt avvisat den här ägaren som omogen och drabbad av den kollektiva neurosen, religionen, där överjaget ersatts av ett högre väsen.

Hur ser din farm ut?

Lingon och lust av Eva Swedenmark och Annica Wennström

Det här är fjärde boken i bär-serien av Eva Swedenmark och Annica Wennström. Bokserien som till och med har en egen blogg.

Precis som tidigare varvar boken historien om familjen kring restaurang La Stella med fina recept. Nu är det höst. Liselotts nya kvinnohus sprudlar. Mario har hittat tillbaka till restaurangen. Anita har funnit ro. Då börjar det sprudla igen. Man kan tro att det är vår i luften så mycket nyförälskelse finns i den här boken. Kanske kommer man till avslut?

Det sägs att den här boken är den sista i serien. Inget förlag är intresserade av en fortsättning. Jättesynd tycker jag och tänker fortsätta hoppas på en Blåbär och bus eller en Kärlek och krusbär eller en Svartsjuka och sviskon. Kom igen förlagen!

Mina tidigare recensioner i samma serie:
- Smultron och svek

- Vinbär och vemod

- Hallon och hat

Nu är bokcirkeln igång

Nu är vi igång! Virtuella bokcirklar är inget nytt men vi har skapat den första virtuella bokcirkeln i Google Wave. Vi, det är 23 entusiaster, de flesta bokbloggare själva, med mig som initiativtagare och samordnare.

Vi har strukturerat och presenterat oss och kommit med förslag på böcker att läsa. Vi har testat omröstningfunktioner och två böcker har till slut vunnit. De två böckerna är Askungar av Kristina Ohlsson, vilken Piratförlaget så generöst sponsrat med till alla deltagare. Den andra boken är Förtrollerskan från Florens av Salman Rushdie, där förlaget Albert Bonniers, inte var lika samarbetsvilliga.

Och nu är vi igång. Nu ska vi läsa och samtidigt diskutera fram en mall för hur diskussionerna kring boken ska ske. Vi planerar några enkla punkter att hålla oss till som ska vara generella för samtliga böcker och som kan tjäna som underlag för bloggposter i ämnet. Vad roligt det ska bli.
Själv ska jag försöka läsa och diskutera båda böckerna.

Varför wave? De flesta av oss är både väldigt intresserade av både böcker och nya medier och kommunikationsformer och därför kändes det roligt att få kunna testa och lära sig Google Wave samtidigt som man förenar nytta med nöje, att läsa och lära.

Just nu tar vi inte in fler i bokcirkeln förrän vi ger oss på nästa bok. Det för att inte röra till det ännu mer än vi har det med flera parallella diskussioner som vi har det nu. Jag meddelar på här på bloggen när inträdet är öppet igen!

Här kan man läsa mer om virtuella bokcirklar i en jättespännande magisteruppsats som lades fram förra året av Jorunn Bergkvist (pdf).

Vad säger statusraden om dig egentligen?

Att uppdatera sin statusrad är vardagsmat nu för tiden. Ett fönster rakt in i våra nära och käras liv. Vi kan hålla koll på varandra på ett enkelt sätt och vi är många som kan vittna om relationer som stärkts tack vare Facebook och Twitters enkla kommunikationsform.

Men vad säger statusraden om dig egentligen? Vad är okej och inte okej att skriva? Och hur ärlig är du i bilden av dig själv eller den du vill upprätthålla. Genom Facebook har du nämligen en unik möjlighet att bygga upp en identitet och en image av vem du är. En bild som inte nödvändigtvis behöver vara hundra procentigt sann.

Statusuppdateringar om matlagning, hembakt, syltning och saftning upprätthåller bilden av den lyckade medelklassmamman. Andra väljer att stärka bilden av sig själv som karriärlysten och nätverkande genom att använda facebook-statusarna till att söka kontakter och research i jobbet.

Statusuppdateringarna gör det också enklare att skvallra om människor och att själv bjuda in till skvaller. Oftare och oftare märks att statusraderna tas upp i diskussioner. ”Det stod i hennes statusuppdatering” är en vanlig normal hänvisning till vad någon gör nu för tiden. Vi mailar eller twittrar också till varandra och frågar om man vet bakgrunden till någons statusuppdatering istället för att fråga personen direkt. Ett kryptiskt statusmeddelande som ”förväntansfull” leder givetvis direkt till spekulationer.

Här har jag karaktäriserat tio typer som utkristalliserat sig genom att ha läst en radda statusuppdateringar.

Den lyckade föräldern
Kan både vara mamma eller pappa som vill framställa sig som den fantastiske föräldern och familjepersonen. Statusuppdateringarna handlar ofta om storkok, pyssel, lekar och nattningar som bara tar tre minuter. Ger alla andra dåligt samvete för att vi helst läser facebook istället för att leker med våra barn.

Typisk uppdatering: ”har varit och plockat svamp och mossa. Mossan ska vi göra kransar av. Sen ska laga lammstek med EGENKOKT äpplemos men först ska jag fixa en utklädningskostym som lillen ska ha på maskeraden på dagis imorgon. Tänkte göra en ko-dräkt av några gamla lakan och lite färg”.

Strebern
Majoriteten av uppdateringarna handlar om hur mycket han eller hon har att göra och att arbetsveckan är intensiv. Kvällstid handlar uppdateringarna om övertidsarbete, effektivitet eller planering inför morgondagen. Hoppas innerst inne att slitet ska leda till ett saftigt jobberbjudande.

Typisk uppdatering: ”Finslipar det sista på rapporten. Har skrivit 184 sidor. Alla andra har gått hem. Ska vara här svintidigt imorgon för att färdigställa presentationen.” alternativt ” oj, ngn släckte på kontoret. Inte är väl arbetsdagen slut än? (kl 23.45)”

Resenären
Varannan uppdatering handlar om var personen befinner sig. Ena timman är han i Växjö, den andra i Göteborg. Eller var han äter lunch och vilka han ska träffa. Vill visa att det rör sig omkring honom och att han är viktig som ständigt måste vara på resande fot men uppdateringarna säger egentligen ingenting om honom som person.

Typisk uppdatering: ” I'm at Ängelholms Station in Ängelholm!”

Finsmakaren
Uppdaterar i stort sett bara om vad hon äter. Gärna långa beskrivande uppdateringar med många adjektiv som väldoftande, smakrik, ljuvlig. Ju fler ostar med svåra namn och fina viner desto bättre. Vill framstå som en livsnjutare och finsmakare som bara nöjer sig med det allra bästa.

Typisk uppdatering: ”Har avnjutit en fantastisk middag och avslutade med en fin bit appenzeller med fikonmarmelad och dinkelbröd. Drack en Chardonnay utan ekfatslagring till.”

Partyprissen
Vaknar alltid bakis. Alltid sist kvar på festen. Tömmer ofta baren. Uppdaterar inte sällan i fyllan och villan eller länkar till bästa partysamlingen på Spotify. Häller ofta upp en drink och slappnar av eller är så bakis att han kan dö.

Typisk uppdatering: ”oj, va sent det blev igår.”

Den utlämnande
Har missförstått det här med integritet och sociala medier. Vill alltid berätta lite mer än vad man innerst inne vill veta om sina vänner. Drar sig inte för att berätta om den vilda natten på SM-klubben eller hur han mår eller vilken färg hans snor har för dagen.

Typisk uppdatering: Är risig i magen!!!!!

Politikern
Tar tillfället i akt att alltid få ut sitt budskap. Använder ofta många utropstecken!!! Länkar ständigt vidare till rapporter och artiklar till statliga utredningar som ingen orkar läsa. Finns både på hobby-, lokal och riksnivå. Värnar om familjen och är självklart feminist.

Typisk uppdatering: Undvik mansfällan! Skriv inte på pappret från försäkringskassan. Läs mer här!!!

Distanshållaren
Ogillar egentligen sociala medier och är skeptisk till internet över lag. Kan ändå inte hålla sig borta från platserna där det händer så han ironiserar gärna över nätet och interaktiviteten i de sociala medierna. Vill vara rolig och på samma gång visa att han egentligen inte bryr sig:

Typisk uppdatering: …och här ska man visst skriva vad jag äter till middag. Idag blev det
rotmos och fläsk.

Dubbelpostaren
Använder ett program för att uppdatera alla sina statusar samtidigt på både Facebook, Twitter, LinkedIn, Myspace, Ning, Jaiku, Bloggy eller någon av de etthundrafemtio andra sajter personen anslutit sig till. Tror att han eller hon är effektiv och samtidigt visar sig vara med i matchen men har missuppfattat allting och är satt som ”dold” av de flesta eftersom man inte orkar läsa samma sak på alla ställen. Ofta glömmer de bort att meddelandet går ut överallt vilket emellanåt gör det helt obegripligt på Facebook.

Typisk uppdatering: @lisa ja! Precis. Så är det.

Viktigpettern
Missar inte ett tillfälle att berätta hur viktig eller oumbärlig personen är. Skriver ofta om hur mycket pengar och dyra vanor. Statusuppdaterar i princip bara om jobbet. Om det mot förmodan skulle handla om privatlivet så är det flådiga fester, gå före i köer och dyra viner som beskrivs.

Typisk uppdatering: går in ett SUPERviktigt mote. Kan inte prata om det än…

Bubblare:
Kulturnissen (har varit på operan och sett Nötknäpparen. Underbar föreställning), hypokondriken(hostar och nyser, svinis?), träningsnarkomanen (har sprungit 9 kilometer i snöstorm) och farmville-junkien (Kan någon ge mig en ko, snälla?).

Vem är du själv?

Deckarhjältarna och deras musiksmak

Missa inte Jan Guillous sommarprat i somras där han strukturerat går igenom de stora deckarhjältarna och deras musiksmak samt spelar stycken som Carl Hamilton, Kurt Wallander, Erik Winter, Ewert Grens med flera.

Väldigt underhållande. Finns att ladda ner här.

Google Books

Om du känner att du har dålig koll på vad det här med Google Books och avtalen handlar om, kolla in veckans DJ-TV, Daniel och Johanna pratar litteratur. Där förklarar de rubbet på ett avdramatiserat och enkelt sätt.

Kolla här.

SMS-boken

Nu har det dragit igång på riktigt. Sveriges första SMS-bok skrivs as we speak. Idén är hämtad från Japan där det trendigaste just nu är att skriva sms-böcker. Halva topplistan över mest sålda böcker är böcker skrivna på mobiltelefoner enligt en artikel från 2007 redan.

Du kan också vara med i den svenska versionen som drog igång idag. Skicka ditt bidrag till 72 000. Börja med: skriv mellanslag.

Läs mer här på SMS-bokens hemsida.

När jag fyller 40 ska jag vara snygg, rik och lycklig (och yngre) av Gunilla Bergensten

Ska det vara så här fram tills vi dör eller kan ni rekommendera en bra rörmokare? För trettiofemplussaren är det två frågor som lika ofta ställs och som Gunilla Bergenstens bok handlar om. Ska det vara så här verkligen?

Boken är inte lika rolig och spot on som Familjes projektledare säger upp sig men ändå en liten guldklimp är Gunilla Bergenstens bok När jag fyller 40 ska jag var snygg, rik och lycklig (och yngre). Den är skriven i dagboksform och handlar om året innan det magiska 40. Ganska rolig och underfundig. Tangerar ämnena från tidigare boken Familjens projektledare… dessutom med ett skitskönt kapitel om alla kvinnor som med förtjusning testar studsmattorna men som hoppar av med ett lite lätt ansträngt leende.

Läs intervjun med Gunilla Bergensten i DN från i våras.

My parents were awesome

Hos Sofia hittar jag till bloggen My parents were awesome. Jättetjusiga bilder på föräldrar från alla decennier.


Så här såg mina ut.

Pottböcker

Gå på pottan är hett här hemma just nu. Favoriten är just nu att sitta på pottan och läsa om andra som sitter på pottan. Vi har läst Leo på pottan och Lilla Tulla får en potta och snart ska vi plocka fram Max potta. Det känns pedagogiskt och bra och Nike uppskattar det mycket.

Här är några tips på pottböcker.

Leo på pottan och Ella på pottan av Linne Bie

Har bara läst Leo på pottan och det är en jättefin saga om Leo som tycker blöjan kliar och får lära sig gå på pottan och ha på sig kalsonger med piratmotiv. En och annan olycka händer såklart. Ella på pottan verkar ha samma upplägg men vara anpassad för flicka. Nike verkar inte tycka det spelar någon roll.

Lilla Tulla får en potta av Catarina Kruusval

Lilla Tulla får en dag en potta av sin mamma men Tulla vill inte gå på den. Istället använder hon den som torn och som pall. Roligast är när mamma säger "nej nej nej" till alla upptåg som Tulla hittar på.

Toaletten hungrig av Petrus Dahlin

Vad ska man stoppa i toaletten egentligen? Dockan blä. Bananen blä. Men bajs och kiss är gott tycker toaletten.

Max potta av Barbro Lindgren

Fantastiska Max försöker lära vovven sitta på pottan istället för att gå på den själv.

Busiga Bebbens potta av Thomas Svensson

Busiga Bebben ska lära sig gå på pottan men tycker toaletten verkar roligare. Involverar läsaren i toalettbestyren.

Recensioner av Framtiden har redan varit här...

Nu har Framtiden har redan varit här funnits i två månader. Vi har nog pumpat ut en 500 ex härifrån men hur det sålt i handeln har jag ingen aning om. Förmodligen inte särskilt.

Här är några samlade recensioner av boken hittills:

- Dagen: Ojämna och enögda bidrag från tolv journalister
- BookyDarling: Framtiden har redan varit här, hejat och passerat
- BTJ-häftet: Boken är läsvärd och högaktuell
- Mikael Hansson: Unga journalister om framtidens journalistik

Dessutom har både Medievärlden och Journalisten recenserat i respektive papperstidning. Hittar inte länk på nätet.

Idag ska jag skicka ut boken med ett erbjudande till fyrtio journalistutbildningar från gymnasienivå och uppåt. Hoppas på lite bra försäljning inför nästa termin.

Halva Liv av Mats Strandberg

Jag har inte läst ut Halva liv än men ändå måste jag bara hylla den här boken. Den börjar lite segt men blir snabbt en bladvändare av värsta slag. Man måste helt enkelt bara läsa vidare om Jessica som åker ner för att vara med på sin farmors begravning och stannar kvar i huset på Skånska landsbyggden. Där får hon en bok där hennes farmor skrivit ner sin levnadshistoria. En historia som ställer hela livet på ända.

Mats Strandberg har tidigare skrivit de mer lättsamma Jaktliv och Bekantas bekanta men det här är en bok i en helt annan kaliber. Det här stannar kvar. Känns i magen. Och språket är bitvis väldigt väldigt fint med formuleringar som etsar sig fast.

Jag vill inte avslöja för mycket, det förtar upplevelsen av boken, men de paradoxer, kontraster, konventioner och motsatsförhållanden han beskriver är genomtänkta och insiktsfulla. Öppnar lite av mina ögon och lär mig mer om livet.

Nu ska jag sluta hylla denna bok för nu. Läs, kära ni! Läs! Ni blir inte besvikna.

Läs fler recensioner:
- Bokhora: "Halva liv" - Mats Strandberg
- Expressen: Mats Strandberg / Halva liv
- Boktipset: Halva liv av Mats Strandberg
- Högsbo och Hisingens biblioteksblogg: Halva liv och intellektuella frågor med Mats Strandberg

Fru Ankas glada dag

Hos min gamla Expressen-chef Lars Lindström hittar jag den här godbiten. Fru Ankas glada dag. En seriebok som borde göra Anna Anka grön av avund.

Vilken storsäljare det kan bli till jul.

Några böcker om barnuppfostran

Jesper Juul har blivit något av en allsmäktig fader vad gäller barnuppfostran. Hans böcker hyllas av många och han är bland annat Vi föräldrars expert när det gäller frågor om barns oönskade beteenden. Därför har jag stora förväntningar på boken Ditt kompetenta barn som jag hört så mycket gott om.

Kort handlar det om vikten av att sätta gränser för sig själv som förälder och inte för barnet. En anti-auktioräruppfostringsmetod. Låter jättebra på pappret. Tyvärr blir jag inte så begeistrad. I grunden tycker jag att han har rätt på i stort sett alla punkter men samtidigt säger han emot sig själv. Eller så behöver jag gå en Jesper Juul-kurs.

Vi har följande dilemma, ett barn som är kvällspiggt och som inte äter särskilt mycket. Jesper Juuls förespråkar att vi ska låta henne äta så mycket hon vill och när hon vill och lägga sig när hon vill. Resultat. Ett barn som är uppe till 23 på kvällen och som vaknar vid småtimmarna och vill äta välling och två trötta föräldrar utan egentid.

I vårt fall har det helt enkelt varit nödvändigt med bestämda mattider och styrd sömn både dag- och natt för att vi överhuvudtaget ska få en fungerande vardag. Det kallar jag sätta gränser för oss själva. Jag håller inte med om att mitt barn är tillräckligt kompetent för att klara att ta ansvar för både sömn och mat själv, vilket ett barn klarar enligt Juul från ca sex månaders ålder.

Jag försöker googla på kritiska röster kring Jesper Juuls metoder men hittar i stort sett ingenting och det är inte så konstigt. Han är svårkritiserad. Han vänder alltid ett resonemang så att det ska passa situationen och det är väl där hans genialitet ligger. Ändå blir jag lite surt provocerad. Kanske för att jag gärna vill tro att mitt barn är mer kompetent än det faktiskt är. Eller så är hon helt enkelt bara två år.

Istället ger jag mig på Martin Forsters Fem gånger mer kärlek. I den här boken är metoden att ge fem gånger mer positiv uppmärksamhet än negativ. För varje gång vi säger nej, gör inte så, akta eller tjatar så ska vi kontra med fem gånger mer positiva tillrop och uppmärksamhet. Svårt, ja visst! Omöjligt? Nej, inte om man tror Forster. En radda bra och konkreta tips får man ändå men jag är inte överväldigad. I stort sett säger både Forster och Juul samma sak fast på olika sätt.

Den boken som ändå hittills imponerat på mig mest är Katerina Janouch utmärkta Barnliv.

Jag saknar dock en bok i stil med Från A till Bäbis av Ann Söderlund och Hanna Widell fast för barn från 1 år och uppåt. Kom igen! Skriv uppföljaren nu!

Google Wave + bokcirkel?

Är det någon som vill köra en bokcirkel via Google Wave? Vi läser en bok och samrecenserar och diskuterar i wave?

Har du wave och vill vara med? Anmäl ditt intresse i kommentarerna och kom gärna med förslag på bok vi kan läsa så bjuder jag in till den gemensama waven. Jag har tyvärr inga invites till själva Google Wave att dela ut dock.
Kanske kan det vara ett sätt att lära sig lite mer om Google Wave också!

Uppdaterat 13 november: Nu är det stopp på nya medlemmar i bokcirkeln ett javascript:void(0)tag!

Pappa-böcker på Fars Dag

Det kan ju passa att tipsa om några böcker om pappor så här på Fars Dag. Pappa-skildringarna stod ju som spön i backen i våras. Slas son Nils Claesson berättade om sin pappa Stig Slas Claesson i boken Blåbärsmaskinen och Alex Schulman gjorde upp med sin pappa i Skynda att älska som kom i april. Särskilt den senare har blivit enormt hyllad och omtyckt.

Mian Lodalen skrev om sin pappa i Dårens dotter som kom i vintras och Åsa Linderborg har redan skapat en klassiker med sin Mig äger ingen. Och inte glömma, som också kom ut i våras, Hanna Hellquist med boken Karlstad Zoologiska.

Själv har jag bara läst Mig äger ingen men är rejält nyfiken både på Lodalens och Schulmans böcker och givetvis skildringen av Slas. Mig äger ingen var dock helt fantastisk. Läs min recension av den här.

Mer om pappor på En annan sida:

- Vår tid är pappans tid
- Lad-lit & Dad lit

Pang på-litteratur

Har börjat läsa Undersökningen nu. Det är bra. Pang på, rakt in i handlingen bara, men oj vad politiskt det är. Det var jag inte beredd på. Jag skulle inte säga att den är tungläst men den förtjänar en vaken hjärna vilket jag inte har när jag lägger mig för att läsa en kvart innan jag somnar.

Dessutom är boken inbunden och jättetung (och jättefin) så det funkar inte riktigt att läsa i sängen. Det kommer bli pendeltågslektyr här nästa vecka!

Istället läser jag Sanningen om IKEA som sänglektyr nu istället. Johan Stenebo jobbade tjugo år på IKEA innan han slutade. Nu berättar han allt om det i en relativt ny bok som också är väldigt pang på. Känns helt ocensurerat, dessutom lite mer lättsmält och underhållande.

Alla älskar vi väl IKEA? Det är roligt att läsa om det som händer bakom kulisserna och om mannen och myten Ingvar Kamprad.

Stora kulturbloggspriset!

Förra året vann den här bloggen En annan sida priset som bästa bokblogg i Stora Kulturbloggspriset som då hette Kulturblogg Award. Nu sitter jag med i juryn och just nu håller vi på att plocka ut vilka fem i varje kategori som ska bli nominerade. Bland de föreslagna finns bloggen med i år igen och det är jag ju naturligtvis jätteglad för. Självklart får jag inte rösta på mig själv.

Läs mer på Kulturbloggens sida om nomineringarna och prisutdelningen.

Sakta på väg mot det papperslösa samhället?

Varje månad genererar vårt hem ungefär två proppfulla papperspåsar med papper till pappersinsamlingen. Förutom olika kartonger och förpackningar av olika slag fylls påsarna med kuvert och mängder av olika brev, kontoutdrag och annat informationsmaterial som i princip går raka vägen från brevlådan ner i pappersinsamlingspåsen.

Till exempel har jag några poäng- och förmånskort där jag VARJE månad får ett brev med mitt kontoutdrag på. Inte går det att avboka heller. Kontoutdraget ger mig sålunda inte särskilt mycket information. Vi skulle bespara oss massor av besvär och pengar genom att ge mig konton på nätet där jag själv kan gå in och kolla min kontostatus när jag själv blir nyfiken på det.

Men jag är ingen pappershatare. Jag gillar papper när det är befogat. Jag gillar glossiga magasin och prassliga papperstidningar. Glansigt papper, färgsprakande bilder eller massiv nyhetstext, svart stort på vitt. Jag gillar böcker. Kunna känna på omslaget, öppna boken och höra hur det knakar till i bindningen. Smeka den sträva pappersytan. Bläddra och se orden fladdra förbi och känna lukten av papper.

I mitt jobb hanterar jag mängder av papper. Att arrangera bokmässan till exempel är som att simma i en papperssjö. Monterbokningar, hotellbokningar, bekräftelser, hantering av biljetter med mera.

Ändå har det blivit bättre på senare åren. Nu kan man boka inredningen till montern online. Vårt tryckeri accepterat ett OK på mailen istället för ett fax med underskrift. Våra stipendieansökningar tas nu mera emot online i nio fall av tio. Snart ska vi fixa så att studenter kan ansöka om medlemskap via nätet.

Jag tycker mig också märka att det mesta går att sköta via e-posten och att kravet på den heliga underskriften får allt mindre betydelse. För några år sedan snackades det mycket om digitala underskrifter men nu tycks det som vi litar på varandra. Så länge det inte handlar om bankärenden där vi hittat system.

Jag blev positivt överraskad häromdagen när jag skulle låna en bok på biblioteket med min dotter och lånekortet som jag försnillat sen länge inte behövdes. ID-koll och check på att jag fanns i systemet och sen var det klart! Dessutom kan jag sen på nätet gå in och förlänga lånetiden om jag skulle vilja. Mer sånt!

Jag vill ha mer sånt i butikerna! Låt mig slippa hantera papper och kort. Genom mitt personnummer och id-kort borde det vara enkelt att hantera mina förmånskonton och olika bonusar i olika affärer. Låt mig slippa utskicken med rabatterbjudanden och kontoutdrag som bara tar plats i pappersinsamlingen. Ett mail eller ett sms med att bonusen är här och så registrera det på mitt personnummer så jag kan uttnyttja det på plats i affären.

Enkelt! Miljövänligt. Smidigt! Billigt!

Releasefest på Pom Pom

Igår var det releasefest på Pom Pom Parlour för Katerinas nya bok Svenska kvinnors hemliga sexuella fantasier. Janouch och förlaget bjöd på bubbel och praliner och så var det 20% rabatt på allt i butiken. Jättetrevligt och Pom Poms personal är otroligt söta, snygga och hjälpsamma. Själv skulle jag kunna handla halva affären om jag bara hade pengar. När vi gick hem fick vi presentpåsar med lite prover och självklart boken. Tack Katerina för att jag blev inbjuden!

Läs intervjun jag gjorde med Katerina om boken här.

Familjens projektledare säger upp sig av Gunilla Bergensten

Vad är det för en gen som gör att män inte ser när det är dags att byta handdukar eller lakan? Vad är det som gör att män inte heller förstår att när det börjar bli kallt ute behöver man gå igenom garderoben för att se om det behövs göras några inköp. Särskilt barnens garderob?

Så resonerar Gunilla Bergensten i boken Familjens projektledare säger upp sig. Kritiken låter inte vänta på sig. Hon får höra att det är hon som inte släpper in mannen. Att hennes tröskel för rena lakan är högre än mannens och att det bara är hennes sätt som räknas. Men det är inte sant säger Gunilla. För varför nöja sig med sämre?

- Jag skiter i vilket sätt han gör det på bara slutresultatet blir bra! Bara slutresultatet blir lika bra som när jag gör det själv så spelar det ingen roll hur han gör det.

Vi män och kvinnor tror att vi lever i jämställda förhållanden eftersom vi städar, diskar och tar ut lika mycket föräldraledighet men oftast är det kvinnorna som håller koll och planerar inför födelsedagar, matsäckar, gympapåsar etc.

Det är oftast mamman i familjen som planerar för inköp av vinterkläder, ser till att fröken på dagis får present, att det inköps lucianattlinnen i tid och massa sån där annan vardagslogistik. Ofta föreslås lösningen att man ska göra listor och så ska mannen göra hälften eller att kvinnan ska sänka sina ambitionsnivå till männens men det som är så befriande är att hon INTE uppmanar oss att SÄNKA oss till männens nivå utan kräva att vår nivå på familjelogistik ska respekteras!

En brasklapp. Det handlar ju om personliga inviduella nivåer och egentligen inte kvinnligt och manligt. Min personliga nivå är säkert inte samma som ni som läser den här bloggen. Och nej, boken framställer inte allt som männens fel. Det är kvinnorna som curlar männen...

Och hela samhället är uppbyggt på det sättet. Bland annat skriver författaren om att personalen på hennes barns dagis uttryckligen sa till mammorna när det var något viktigt för att papporna förväntades glömma. Sjukt eller hur men flera av er känner säkert igen det? Här hemma har vi nu gjort min man till huvudansvarig för dagiskontakten. Han går på föräldramöten och tar upp saker med personalen, fixar maskeradkläder etc. Ändå var det MIG dom bad namna våra kläder vilket vi inte har gjort. En typisk grejj som skulle kunna vara ett exempel ur boken. En annan sjuk dagisgrejj är att vi medvetet skrivit min mans namn på alla papper men ändå kom räkningen i mitt namn.

Många kvinnor lever som familjens projektledare vare sig dom vill eller inte helt enkelt. Gunilla Bergensten fick nog och sa upp sig och om vad som hände i familjen handlar boken om. Rekommenderar den varmt. Den är en ögonöppnare på flera plan och faktiskt jäkligt rolig också!

Tematrio: Film

Nu är det dags igen. Jag är verkligen inte någon flitig deltagare i Lyrans tematrio men ibland så blixtrar jag till. Den här veckan gäller det film.

Lyran uppmanar:
Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?

Gilbert Grape.
Läste boken långt innan filmen kom och gillade jättemycket. Boken heter Varför deppar Gilbert Grape? och författaren heter Peter Hedges och när filmen kom var den om möjligt ännu bättre. Både Johnny Depp och Leonardo Dicaprio gör lysande skådespelarinsatser! Alla har väl sett denna redan, om inte - hyr den nu!

Djävulen bär Prada.

Älskade boken. Tyvärr lyckades inte författaren upprätthålla samma kvalitet i de kommande böckerna men ändå. Djävulen bär Prada är fantasiskt bra chic lit. Och filmen är inte så tokig den heller. Anne Hathaway och Meryl Streep gör bra rollprestationer men bäst är birollen Emily Blunt. I like!

Da Vinci-koden
Tar med den eftersom jag tycker den är ett utmärkt exempel på där man hade världens bästa upplägg (boken är ju i princip skriven för filmduken direkt) men slarvade bort det. Filmen är bara en salig pannkaka och röra av personer och händelser och fakta som de ska försöka trycka in så mycket som möjligt. Varför gjorde man inte en tv-serie istället. Storyn kryllar ju av cliffhangers.

Nej Nanowrimo

Jag försökte påbörja något igårkväll och skrev nog en halvtimma vilket resulterade i sådär 500 ord. Jag borde ha skrivit 1666 stycken om jag hade velat fylla dagskvoten för att nå i mål på 50 000 i slutet av november.

Big fail med andra ord och så bestämde jag mig för att lägga ner. Orsakerna är ett par. Dels har jag ingen klockren idé. Jag känner inte heller riktigt för att fortsätta på tidigare projekt. Dessutom cencurerade jag mig själv hela tiden vilket inte riktigt är tanken med Nanowrimo, men eftersom jag skämdes över den usla kvaliteten samtidigt som jag skrev kände jag att det här kommer bli ett självmordsprojekt och jag avvaktar hellre tills den där klockrena idén kommer eller tills jag får upp lusten att fortsätta på mitt gamla projekt igen. Dessutom har jag nog med projekt just nu och ett gäng krönikor i huvudet som ska ut.

Så jag säger som min dotter gör när hon inte vill; nej nanowrimo, hejdå.