Grevgatan 22

Svensk chic lit-debut om livet i hippa innerstan versus livet i förorten. Baksidestexten talade till mig, fast det var visst bara baksidestexten.

Grevgatan 22 är ytterligare en i raden av storys om det hippa singellivet i Stockholm (typ Mossvikenfruar, Små citroner gula, På det fjärde ska det ske, Matilde, Väninnan). Huvudpersonen i den här boken heter Josefine och jobbar på trendig reklambyrå. Hennes liv kantas av New York-resor, gratisfester och dejter med olika killar. Hon närmar sig trettio vilket hon försöker förtränga men kompisarna har stadgat sig och parat ihop sig och barnen börjar komma ett efter ett. Ångesten dränker hon i sprit och sex och hon gör av med sjukligt mycket pengar på dyra balkongväxter. Andra viktiga saker i hennes liv är märkeskläder och dyr inredning.

Boken är lättläst och rätt trevlig men anmärkningsvärt förutsägbar. Redan efter första kapitlet kunde jag räkna ut hela handlingen. Inga överraskningar alls. En annan sak jag stör mig på är all namedropping. Jag förstår att det är ett sätt att skildra de märkesfixerade innerstadsmänniskorna men det blir tröttsamt i längden med alla beskrivningar av soffgrupper från R.O.O.M och sideboards från NK, toppar från Filippa K och Acne-jeans. Det är nästan så jag undrar om författarinnan Jenny Leeb är sponsrad.