Matglädje som aldrig förr
Den här finfina kokboken från sent 70-tal/tidigt 80-tal hittade jag på Alfa Antikvariats kokboksrea. Endast 10 kronor jämnt. Den påminner väldigt mycket i sin utformning om den gamla inredningsboken jag hittade. Den fokuserar väldigt mycket på de påkostade färgbilderna. Överallt trycker författarna på att det minsann är en bildkokbok 600 färgbilder. Det kanske både var dyrt och omständigt med färgbilder på den tiden.
Boken innehåller både de vanliga traditionella recepten som skinrullar och sillsallad men även nya recept som gazpacho, palmmärg med lax och Parma Aubergine.
Två saker i boken är mycket utmärkande. Det första är att påfallande många rätter piffas upp med den klassiska ägghalvan. Se själva:
Piffig ägghalva lagar man så här: Hårdoka ett ägg, dela den i två delar, dela halvorna i ytterligare två delar. Se till att du har riktigt många ägghalvhalvor och placera dem i smakfulla mönster så piffar du upp vilken trist rätt som helst. Det vita och gula gör sig mycket bra på färgbilder.
Se ytterligare bildbevis:
På nedersta bilden har man slagit på stort och garnerar med stekt ägg! Vågat!
Det andra mest utmärkande med boken är att väldigt många maträtter ser mer ut som spyor än aptitliga soppor, såser, röror eller rätter. Se själva. Detta ska föreställa en smaklig champinjonsoppa.
Trots dessa finfina påkostade färgbilder går alla bilder i brunt, grönt, beiget och är alla taskigt fotograferade och ljussatta. Faktum är att de flesta bilder är rent av osmakliga. Eller hur?
Som om inte bilderna är nog har man döpt flera rätter till obskyra eller fåniga namn också. Vad sägs om Kvarkfondue med tunga som ovan. Eller Pick me up med Angostura (fördrink), Paprika med fräs, Rest-risotto, Aptit-sallad eller Aptit-bit.
Boken är en orgie i sjuttio- och tidigt åttiotal. Som tidsdokument är den strålande. Som kokbok...nej, för min del hamnar den i bokhyllan utan att passera köket.
Boken innehåller både de vanliga traditionella recepten som skinrullar och sillsallad men även nya recept som gazpacho, palmmärg med lax och Parma Aubergine.
Två saker i boken är mycket utmärkande. Det första är att påfallande många rätter piffas upp med den klassiska ägghalvan. Se själva:
Piffig ägghalva lagar man så här: Hårdoka ett ägg, dela den i två delar, dela halvorna i ytterligare två delar. Se till att du har riktigt många ägghalvhalvor och placera dem i smakfulla mönster så piffar du upp vilken trist rätt som helst. Det vita och gula gör sig mycket bra på färgbilder.
Se ytterligare bildbevis:
På nedersta bilden har man slagit på stort och garnerar med stekt ägg! Vågat!
Det andra mest utmärkande med boken är att väldigt många maträtter ser mer ut som spyor än aptitliga soppor, såser, röror eller rätter. Se själva. Detta ska föreställa en smaklig champinjonsoppa.
Trots dessa finfina påkostade färgbilder går alla bilder i brunt, grönt, beiget och är alla taskigt fotograferade och ljussatta. Faktum är att de flesta bilder är rent av osmakliga. Eller hur?
Som om inte bilderna är nog har man döpt flera rätter till obskyra eller fåniga namn också. Vad sägs om Kvarkfondue med tunga som ovan. Eller Pick me up med Angostura (fördrink), Paprika med fräs, Rest-risotto, Aptit-sallad eller Aptit-bit.
Boken är en orgie i sjuttio- och tidigt åttiotal. Som tidsdokument är den strålande. Som kokbok...nej, för min del hamnar den i bokhyllan utan att passera köket.
11 Comments:
Jag minns sån där risotto. För mig var risotto långt upp i vuxen ålder ett slags pyttipanna på vanligt Uncle Bens-ris ... Vad förvånad jag blev över den grötaktiga ostiga italienska risotton!
Men herregud! För det första ... vilken nostalgitripp! För det andra ... fy f vad det såg osmakligt ut ;)
Haha. Jag har en sån där röd plastbox med receptkort i och den är väl från ungefär samma tid. Jag köpte den på loppis för att det var kul, men jag kommer nog aldrig laga något efter de recepten. Blä.
Jag tippar på att det var vid den här tiden som man började med färgbilder i kokböcker, och att dettidigare inte hadevarit vanligt. Det skulle ju också kunna förklara varför bilderna inte ser så bra ut.
Åh! En sån där röd plastbox hade min mamma också. Den hade jag glömt bort heeeelt! Nostalgi! Nostalgi!
Jag vill bara skrika hurra! Dessa nostalgitrippar är underbara! Med så många ägg!
De röda plastboxarna (har även sett andra färger, gröna och bruna?) brukar man kunna köpa billigt på loppisar. Om man nu skulle vilja ha en. :)
Hahaha.... ser precis ut som bilderna på min "fantastiska" mat/bantningsblogg.
http://bantarensbastabok.blogspot.com/
Haha, det är ju fantastiskt!
Jag ska inte ge mig ut på loppis och leta plastbox. Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox. Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.Jag får inte ge mig ut på loppis och leta plastbox.
:-)
Lotten: Mer ägg åt folket!!
Mamselamsen: Ja, faktiskt! Uuuusch!
:-)
nice blog
Skicka en kommentar
<< Home