Askungar av Kristina Ohlsson
Nu har jag läst ut första boken i Google Wave-cirkeln som blev Askungar av Kristina Ohlsson. En eloge, en fanfar och en stående ovation till Piratförlaget som skänkte runt 20 böcker till cirkelns deltagare. Jag gillar inte heller deckare där mördaren introduceras på slutet. Vips, voila, så svischar det in en helt ny karaktär på slutet. Jag tycker mördare ska presenteras i de tre första kapitlen och i en riktigt bra deckare ska det inte bli uppenbart förrän på slutet.
De här sex frågorna skulle vi använda som utgångspunkt i wave-diskussionerna och jag gör ett försök att besvara dem här.
Hur gestaltades karaktärerna? Vad tyckte du om dom?
Karaktärerna var ganska svartvita och tyvärr lite platta. Många saknar sympatiska drag faktiskt eller så är de löjligt naiva.
Helt okej. Inga synpunkter i och med genrén.
Som ovan skrivet så berördes jag av det våld som drabbade de barn som figurerar i boken och kunde i allra högsta grad relatera till mammornas sorg.
Inte så här på rak arm men kommer det en till med en spännande handling så kanske jag gör det.
Kanske andra deckare, men ingen sådär på rak arm jag tänker på.
Slutligen vill jag lägga till ett plus för den snygga designen på boken!
Etiketter: debutanter, deckare, recension








