Mitt förhållande till tidskrifter

Jag har ett ganska komplicerat förhållande till tidningar och tidskrifter. Om det hade varit mat hade man definitivt kallat det för missbruk. Jag har nämligen väldigt svårt att behärska mig och närmast likt en bulimiker kastar mig över nya tidskrifter i affärens tidningshylla. Jag avverkar allt i samma genré tills jag blir spyfärdig och då byter jag.

Under säkert femton års tid gick det inte en söndag utan att jag köpte båda kvällstidningarna inklusive söndagsbilagor. Det var helt uteslutet att missa. Och under flera års tid köpte jag alltid alla tjejtidningarna varje månad. Amelia, Cosmopolitan, Hennes, Solo osv. Alltså. Alla. Tidningar. Varje. Månad.

Så småningom insåg jag ju att det står samma sak i varenda nummer år efter år och då hade jag dessutom börjat med westernridning så jag bytte genré. Varje månad inköp av Hästmagazinet, Stallmagasinet, Lucky Rider och Hästfynd.

Men även här upprepar man sig. När jag för fyrtioelftegången läst om hökvalitet eller hur man gör den perfekta rollbacken så öppnade sig inredningstidningarnas portal. Vi var nyblivna husägare och varje månad införskaffades tidningar som Allt i hemmet, Sköna hem, Hus & hem, Allt om kök & bad. Ni gissar rätt. Inredningsmagasinen byttes sen mot föräldratidningar. Vi föräldrar, Mama, Föräldrar & barn.

Den senaste tiden har jag läst Språktidningen, Karavan, Filter och Vi läser och jag börjar känna en tendens till upprepning i Språktidningen även om jag fortfarande gillar den. Filter kommer definitivt att få stanna ett tag.

Däremot kände jag ett instinktivt begär efter modeläsning häromdagen och köpte Chic. Gillade och tecknade en prenumeration på ett år! Kommer jag stanna där?