Den jag ville ha av Sheila O'Flanagan

Hemma på Irland är Sheila O'Flanagan den hottaste av chic lit-författarna. Till och med hetare än Marian Keyes. Att jämföra de två är oundvikligt. Jag plöjde hennes senaste bok Den jag ville ha och i mitt tycke når den inte upp till Marian Keyes kvaliteter.

Till SalongK säger hon att hennes drivkraft är hennes intresse för kvinnor. Yada, yada, yada. Det känns lite för politiskt korrekt och hennes kvinnor är alltid framgångsrika karrärister eftersom Sheila O'Flanagan själv tycker det är tråkigt med böcker där kvinnornas yrken inte är definerade.

Och yrkena och karriärerna lever helt sitt eget liv i boken Den jag ville ha. Nästan lite i överkant. Boken handlar om de bästa vännerna, otroligt begåvade och framgångsrika Darcy och den otroligt vackra, begåvade och framgångsrika Nieve som blir osams om en kille och går skilda vägar i tio års tid då Darcy får en inbjudan till Nieves bröllop.
- Är det dags att gräva ner stridsyxan? frågar de sig båda på varsitt håll samtidigt som de reser världen över, går på säljmöten, ligger med kunderna och handlar med aktier.

En modern Harlequin är vad det är. En Barbara Cartland på 2000-talet. Jag saknar lite djup. Karaktärerna är för platta och förutsägbara och tråkiga. Historien lite för banal. Konflikten inte tillräckligt djup. Vändningar som inte känns logiska.