Författarna tipsar: Mariette Glodeck
Tredje författaren ut att tipsa En annan sidas läsare om sin favoritbok är Mariette Glodeck. Hon jobbar som copywriter och har skrivit låtar till Kajsa Grytt. Hösten 2005 kom hennes debutroman, rosade Röda vita Rosen, om ett gäng ungdomar som ska fira midsommar tillsammans med varandra och sitt tonårsförflutna.
Mariette Glodeck:
”Gift dig och du skall ångra det; gift dig inte, och du ska ångra det också; gift dig eller gift dig inte, du skall ångra båda delarna.”
Kierkegaard
Wikipedia kallar min favoritbok genom tiderna för: ”en oromantisk roman om tvåsamhet”. Va!? Jag anser att boken Maken är högromantisk, eftersom den handlar om två personer som mot alla odds försöker att vara tillsammans.
Så här skriver Albert Bonniers i sitt författarporträtt: ”Gun-Britt Sundström publicerade 1976 en av decenniets mest diskuterade romaner, Maken, i vilken hon ironiskt betraktade tvåsamhetens slitningar mellan trygghetsbehov och frihetslängtan.”
Bokens huvudrollsinnehavare Martina själv säger så här: ”Det är just det där med äktenskapliga rättigheter som jag inte står ut med. Att Gustav över huvud taget skulle ha någon rätt till mig – juridisk, moralisk, de facto- eller sedvanerätt – det är det som ger mig eksem.”
Boken Maken med undertitel ”en relationsroman” är alltså skriven av Gun-Britt Sundström och är den enda bok jag själv ägt i tre utgåvor. Jag läste den första gången som 16-åring. Då hittade jag den i mammas bokhylla, stal den och har sedan dess nött ner den och därför tvingats köpa nya ex hela tiden. Det här är nämligen boken jag läser om och om igen som rena Vänner-reprisen – och när jag inte gör det så lånar jag ut den och tvingar andra att läsa den. Inga av mina samboskap har inletts utan att den tilltänkta först läst boken Maken, förstått den, och älskat den.
Om den har inspirerat mitt skrivande kan jag inte ens svara på. Men jo, lättheten i språket, ironierna, de pricksäkra dialogerna, de trovärdiga personporträtten… det är i alla fall min strävan att det jag själv producerar ska påminna om den här i mitt tycke fullständigt perfekta romanen.
Bokens Martina drabbade mig verkligen: ett äkta nutida kvinnoporträtt!
Just så pratar man ju med sina vänner, just så flyger ens tankar runt. Just så är det att första gången möta den vuxna kärleken, den som kräver mer än kviller i magen och byte av saliv och kompishalsband. Att försöka ingå i Relationen, den som nästan kan kväva både kärlek och lust med sina samhälleliga krav.
Maken kom ut i mitten av sjuttiotalet. Men det enda som egentligen förändrats sedan dess är klädmodet. T o m Café Ogo har, ända fram till för några månader sedan, fått stå kvar på Odengatan i Stockholm – nästan precis som den unga nöjespluggande Martina lämnade det. Det är där hon häckar i denna kärlekshistoria som utspelar sig i studentkretsar under 1960- och 70-talet.
Jag älskar nog faktiskt alla människor i den här boken. Men mest älskar jag Gustav, den unga mannen i gubbkläderna, han som så gärna vill gifta sig, han som skrattar under föreläsningar och föreställningar när andra är allvarliga. Och så förstås Martina med hennes vankelmodiga hormoner, hennes trassliga hår, hennes envisa ärlighet och hennes välstoppade pipa. De är mina vänner och jag har känt dem sedan sexton års ålder.
Maken kom ut i en ny upplaga senast 2001. Kanske går den att hitta i någon boklåda nära dig. Annars: Gå till bibblan, antikvariatet eller din mammas bokhylla. Gör det nu. För har du inte läst den än har du missat en svensk klassiker. 2008 planerar Albert Bonniers att ge ut den igen, enligt Ordfront. Då ska jag köpa mig ett nytt ex. En till Maken att krama ihjäl som en Steinbecksk mus.
Mariette Glodeck
Tidigare:
- Daniel Åberg tipsar
- Rosetta Sten tipsar
Mariette Glodeck:
”Gift dig och du skall ångra det; gift dig inte, och du ska ångra det också; gift dig eller gift dig inte, du skall ångra båda delarna.”
Kierkegaard
Wikipedia kallar min favoritbok genom tiderna för: ”en oromantisk roman om tvåsamhet”. Va!? Jag anser att boken Maken är högromantisk, eftersom den handlar om två personer som mot alla odds försöker att vara tillsammans.
Så här skriver Albert Bonniers i sitt författarporträtt: ”Gun-Britt Sundström publicerade 1976 en av decenniets mest diskuterade romaner, Maken, i vilken hon ironiskt betraktade tvåsamhetens slitningar mellan trygghetsbehov och frihetslängtan.”
Bokens huvudrollsinnehavare Martina själv säger så här: ”Det är just det där med äktenskapliga rättigheter som jag inte står ut med. Att Gustav över huvud taget skulle ha någon rätt till mig – juridisk, moralisk, de facto- eller sedvanerätt – det är det som ger mig eksem.”
Boken Maken med undertitel ”en relationsroman” är alltså skriven av Gun-Britt Sundström och är den enda bok jag själv ägt i tre utgåvor. Jag läste den första gången som 16-åring. Då hittade jag den i mammas bokhylla, stal den och har sedan dess nött ner den och därför tvingats köpa nya ex hela tiden. Det här är nämligen boken jag läser om och om igen som rena Vänner-reprisen – och när jag inte gör det så lånar jag ut den och tvingar andra att läsa den. Inga av mina samboskap har inletts utan att den tilltänkta först läst boken Maken, förstått den, och älskat den.
Om den har inspirerat mitt skrivande kan jag inte ens svara på. Men jo, lättheten i språket, ironierna, de pricksäkra dialogerna, de trovärdiga personporträtten… det är i alla fall min strävan att det jag själv producerar ska påminna om den här i mitt tycke fullständigt perfekta romanen.
Bokens Martina drabbade mig verkligen: ett äkta nutida kvinnoporträtt!
Just så pratar man ju med sina vänner, just så flyger ens tankar runt. Just så är det att första gången möta den vuxna kärleken, den som kräver mer än kviller i magen och byte av saliv och kompishalsband. Att försöka ingå i Relationen, den som nästan kan kväva både kärlek och lust med sina samhälleliga krav.
Maken kom ut i mitten av sjuttiotalet. Men det enda som egentligen förändrats sedan dess är klädmodet. T o m Café Ogo har, ända fram till för några månader sedan, fått stå kvar på Odengatan i Stockholm – nästan precis som den unga nöjespluggande Martina lämnade det. Det är där hon häckar i denna kärlekshistoria som utspelar sig i studentkretsar under 1960- och 70-talet.
Jag älskar nog faktiskt alla människor i den här boken. Men mest älskar jag Gustav, den unga mannen i gubbkläderna, han som så gärna vill gifta sig, han som skrattar under föreläsningar och föreställningar när andra är allvarliga. Och så förstås Martina med hennes vankelmodiga hormoner, hennes trassliga hår, hennes envisa ärlighet och hennes välstoppade pipa. De är mina vänner och jag har känt dem sedan sexton års ålder.
Maken kom ut i en ny upplaga senast 2001. Kanske går den att hitta i någon boklåda nära dig. Annars: Gå till bibblan, antikvariatet eller din mammas bokhylla. Gör det nu. För har du inte läst den än har du missat en svensk klassiker. 2008 planerar Albert Bonniers att ge ut den igen, enligt Ordfront. Då ska jag köpa mig ett nytt ex. En till Maken att krama ihjäl som en Steinbecksk mus.
Mariette Glodeck
Tidigare:
- Daniel Åberg tipsar
- Rosetta Sten tipsar
Etiketter: Författarna tipsar
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home