Sängläge

Quinn blir sängliggandes i tre månader och hennes man fortsätter jobba och jobba. Där ligger Quinn och har tråkigt och ungefär lika tråkigt är det att läsa om det. Jag är nära att sluta läsa flera gånger. Upplägget skulle väl kunna vara bra men det blir bara långrandigt. Huvudrollskaraktären ligger som en observatör och rapporterar ensidigt från sina vänners kontraktsproblem på hus, otrohetsaffärer och hennes systers shoppingrundor.
Efter halva boken lossnar det något. Då börjar Quinn bli människa med känslor och liv från att bara varit passiv betraktare. Helt plötsligt infaller litterära referenser till Sylvia Plath, Unga kvinnor med flera. När hennes man så uppenbart vägrar ta ansvar och uttryckligen väljer jobbet för familjelivet försöker boken bli argt feminististkt (ja ja, för att vara chic lit that is) men det är lite för sent och inte så engagerande som man skulle tycka.
Själv intar jag sängläge med. Förkylningen håller mig i ett fast grepp trots att det varit bra några veckor nu. Gonatt!
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home