onsdag, maj 17, 2006

Olycksfågeln

Nej, jag är inte nöjd med Olycksfågeln, den senaste i raden av Camilla Läckbergs deckare. Efter den utmärkta Stenhuggaren var förväntningarna höga. Återigen har hon fått till en jättebra grundintrig men hon slarvar bort deckaren i det hela.

Om jag får sammanfatta hennes totala utgivning så skulle jag säga att i hennes två första böcker har hon en utmärkt deckarkänsla som lite tappas i de två senaste. De har å andra sidan mycket bättre intriger.

Tyvärr upprepas greppet att inte tala om allt för läsaren utan bara rädda sig undan genom att lite på Professor Baltazar-manér ge huvudkaraktärerna idéer som vi som läsare inte får ta del av. "Plötsligt kom han på det....", "När han såg vad som fanns i lådan visste han...", "De tittade på varandra och förstod...nu var det inga tveksamheter längre...". Som läsare blir man lätt frustrerad. Vadå? Va? Berätta mer! Ge mig en chans att få lösa gåtan också.

Tyvärr har hennes tidigare hjältinna Erica också helt förlorat sin funktion. Nu är hon bara där som utfyllnad, för att ge Patric lite liv åtminstone men egentligen kunde man stryka henne och systerns historia helt. Nä, jag tyckte boken slarvades bort någonstans på vägen. Tyvärr.

Mördaren kunde man också själv lista ut tidigt. Det har nog aldrig tidigare hänt mig att jag varit så rätt ute.

6 Comments:

Blogger Krabban said...

Håller inte alls med om att det är negativt att läsaren inte får reda på allt. Det är ju delvis det som gör boken spännande! Man får ju reda på det så småningom. Däremot är vi överens om att Erica borde få ha en mer aktiv roll, och ja, jag kunda också lista ut vem mördaren var lite för tidigt enligt min smak.

12:49 em  
Blogger Bokmoster said...

Professor Baltazar! :-D Nej, jag har inte läst boken, men har ju stött på fenomenet tidigare. Och jag tycker inte heller att det ska gå till så i en deckare.

1:38 em  
Blogger Petra said...

Det kan jag ju inte avslöja här!
Du får läsa boken! :)

8:25 em  
Anonymous Anonym said...

Men hallå!!

Om du vill läsa något där man får veta allt - läs Bamse!

Det som suger tag i en i bra litteratur är när ens egna tankar sätts igång och historien lever i en - och så blir det INTE när man får allt skriver på näsan!!

Herregud, man ska ju tänka lite själv också...

6:54 em  
Anonymous Anonym said...

Gammalt inlägg - kanske du inte ser nya kommentarer - men jag skriver ändå. Jag blev besviken på boken på sidan 1! Ett så grovt faktafel i ingressen... Parfymen Poison fanns inte på 60-talet. Så jäkla irriterande. Den är ny - introducerades 1986 av Dior. Jag kunde inte släppa det på hela boken (då man fattade att det rörde sig om en tid långt före 1986!). Det börjar bli tröttsamt att upprinnelsen till mordet alltid ligger flera år bakåt i tiden. Nä - jag är också besviken. Lite förnyelse behövs i Läckbergs deckare nu. Hajjade också alldeles för tidigt vem som var mördaren.

1:47 fm  
Anonymous Anonym said...

Jag gillade inte alls den, dels fanns det som någon annan sa, en massa fel, Baren dog innan Idol och så vidare.
Sen gillade jag inte dialogen i boken, kändes så platt och som om hon satt och skrev en uppsats i skolan. Hela boken kändes som ett hastverk, inte alls lika välarbetad som de andra.

6:37 em  

Skicka en kommentar

<< Home

Bloggtoppen.se Litteratur Bloggrank.se Blogglista.se Reggad på Commo.se

Litteratur Blogg Topplista Blogvertiser