Ny bok från Hanne Vibeke Holst, Drottningrundan (och så lite om havet)
Av en slump råkade jag se ett inslag om Hanne Vibeke Holst i kvällens Go' kväll på tvåan. Det var inspelat från hennes sommarställe någonstans på Själlands sydkust. Där har hon byggt sig själv en skrivarstuga med utsikt över havet och det är där hon skriver alla sina böcker. Hon är på gång med en ny bok nu, Drottningrundan är projektnamnet och vi fick bevittna det historiska ögonblicket då hon sätter igång skapelseprocessen.
Hon börjar alltid med att bestämma temat. Temat för Drottningrundan är "finns det en feministiskt motsvarighet till maskulina maktstrukturer". Efter det börjar hon skissa på karaktärer, ställer frågor till sig själv om dem och delar in dem i antagonistpar.
Hennes hus ligger verkligen väldigt vackert, alldeles vid helt öppet hav. Utsikten är bland det vackraste Hanne Vibeke Holst vet, sa hon i programmet. Hon älskar havets proportioner och dimensioner. Hon berättade att när hon bodde i Moskva under tre år, lång in på inlandet, så upplevde hon det som klaustrofobiskt och jag har full förståelse för det.
Jag har alltid var nära hav. Inte alltid öppet hav men än dock hav. Uppvuxen i Norrköping med Bråviken alldeles intill. Flyttade till Stockholm med all dess vatten men trivdes aldrig riktigt här förräns jag fick bo i Tanto med utsikt över hela Årstaviken. Vi har sommarhus i Kroatien, bara trettio meter från Adriatiska havet.
Nu bor vi ett stenkast från Riddarfjärden. På vintern har vi sjöglimt när inte trädens grönska skymmer. Jag tror jag kommer sakna det lite. Vårt hus ligger nämligen sådär en mil, lite drygt, från närmsta hav.
Hon börjar alltid med att bestämma temat. Temat för Drottningrundan är "finns det en feministiskt motsvarighet till maskulina maktstrukturer". Efter det börjar hon skissa på karaktärer, ställer frågor till sig själv om dem och delar in dem i antagonistpar.
Hennes hus ligger verkligen väldigt vackert, alldeles vid helt öppet hav. Utsikten är bland det vackraste Hanne Vibeke Holst vet, sa hon i programmet. Hon älskar havets proportioner och dimensioner. Hon berättade att när hon bodde i Moskva under tre år, lång in på inlandet, så upplevde hon det som klaustrofobiskt och jag har full förståelse för det.
Jag har alltid var nära hav. Inte alltid öppet hav men än dock hav. Uppvuxen i Norrköping med Bråviken alldeles intill. Flyttade till Stockholm med all dess vatten men trivdes aldrig riktigt här förräns jag fick bo i Tanto med utsikt över hela Årstaviken. Vi har sommarhus i Kroatien, bara trettio meter från Adriatiska havet.
Nu bor vi ett stenkast från Riddarfjärden. På vintern har vi sjöglimt när inte trädens grönska skymmer. Jag tror jag kommer sakna det lite. Vårt hus ligger nämligen sådär en mil, lite drygt, från närmsta hav.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home