Misstankar och Leena Lehtolainen igen
Tillbringade helgen på landet i Lämmetorp hos mamma. Lite kräftor, lite "sega långsamma mornar", lite "sova middag", lite TP-spel, lite av varje. Lugnt och skönt var det och jag fick tillfälle att läsa mycket.
Läste ut Snöjungfrun och började raskt på Dödsspiralen. Det är lite lurt att börja direkt läsa en deckare i samma serie direkt efter en annan. Speciellt när den mördade i den ena boken heter samma sak som en av de misstänkta i den andra boken.
Leena Lehtolainen är väldigt bra på att bygga upp misstankar. Jag tror inte det figurerar en enda person som man inte starkt misstänker som läsare. Jag blir hela tiden lite besviken när jag läser för jag tror att jag löst gåtan, tycker det var för lätt, men sen visade det sig att jag hade fel och ju längre jag läser desto bättre och bättre blir det. Skum känsla. Känner ni igen den?
Läste ut Snöjungfrun och började raskt på Dödsspiralen. Det är lite lurt att börja direkt läsa en deckare i samma serie direkt efter en annan. Speciellt när den mördade i den ena boken heter samma sak som en av de misstänkta i den andra boken.
Leena Lehtolainen är väldigt bra på att bygga upp misstankar. Jag tror inte det figurerar en enda person som man inte starkt misstänker som läsare. Jag blir hela tiden lite besviken när jag läser för jag tror att jag löst gåtan, tycker det var för lätt, men sen visade det sig att jag hade fel och ju längre jag läser desto bättre och bättre blir det. Skum känsla. Känner ni igen den?
posted by Petra at 18:51
1 Comments:
Jag blev lurad i eftermiddags. Inte förrän i sista kapitlet avslöjades mördaren i "Mannen med oxhjärtat" av Inger Frimansson. Efter halva boken stod det klart, trodde jag, vem mördaren var och jag nappade inte ens på att där fanns en figur i periferin som ovanpå allt var en "lös tråd" - fast det var alltså den skyldige.
Skicka en kommentar
<< Home