Tunnlar och fantasifulla stationer
Stockholms busshållplatser, tunnelbanestationer och andra platser längst SL's trafiknät har en hel del spännande namn som för tankarna till något helt annat än trista förortsområden, stadsdelar och villaområden.
Västra Skogen för tankarna till exempel till något som kunde vara hämtat ur Tolkiens eller Zeldas värld. Istället kommer man upp på en betongplatta omgärdad av gigantiska höghuskomplex och vägar kors och tvärs. Västra skogen ligger på blåa linjen och där kan man även hitta spännande namn som Näckrosen och Duvbo. Längs röda linjen finns Midsommarkransen och Telefonplan. Längs gröna linjen finns Stora mossen, Skogskyrkogården och härliga Björkhagen (men det är inte någon björkhage man ser när man kliver ut från stationen direkt). Men det är när man går utanför t-banan som man hittar de mest härliga namnen.
Med buss 40 kan man till exempel komma till Stora skuggan. Med Tvärbanan kommer man till Trekanten. Med pendeltåget kan man åka till Segersäng. Roslagsbanan tar dig till Frescati och Galoppfältet. Och visst låter det härligt att man kan ta Saltsjöbanan till Solsidan (fast den stannar innan på Tippen)?
Någon gång skulle det vara roligt att göra som huvudpersonen i Keith Lowes bok Tunnelseende. Han slår vad med en polare om att åka hela Londons tunnelbana på ett dygn. Ett riskfyllt projekt då han slår vad om sin blivande brud och projektet på pappret torde lyckas utan särskilda marginaler. Londons t-bana har också en hel del härliga stationsnamn. Vad sägs om fantasinamnen Angel, All Saints, Seven Sisters och Elephant & Castle? Eller varför inte bli lite internationell och åka till stationer som Cyprus, East India, Canada Water eller Swiss Cottage?
Stockholms t-banesystem torde gå att åka på en dag utan problem.
En annan bok om tunnelbanor eller som utspelar sig nära dessa är Gänget i tunnelbanan av Christiane F, klassikern om Christiane och hennes kompisar som hänger vid Bahnhof Zoo i Berlin. Boken är verklighetsbaserad och ganska otäck om droger, prostitution och att överleva som tonåring i det tidiga åttiotalets Berlin.
Poesi på väg, de samlingar med dikter som sitter här och var i SL's trafiknät. Man började med detta 1993 och det har varit mycket uppskattat.Både moderna poeter och klassiker finns i samlingarna. SL har inte bara varit duktiga på att publicera dikter, även konsten får ta stor plats. Värld under jord är boken som sammanställer det man kallar världens längsta konstgalleri.
Västra Skogen för tankarna till exempel till något som kunde vara hämtat ur Tolkiens eller Zeldas värld. Istället kommer man upp på en betongplatta omgärdad av gigantiska höghuskomplex och vägar kors och tvärs. Västra skogen ligger på blåa linjen och där kan man även hitta spännande namn som Näckrosen och Duvbo. Längs röda linjen finns Midsommarkransen och Telefonplan. Längs gröna linjen finns Stora mossen, Skogskyrkogården och härliga Björkhagen (men det är inte någon björkhage man ser när man kliver ut från stationen direkt). Men det är när man går utanför t-banan som man hittar de mest härliga namnen.
Med buss 40 kan man till exempel komma till Stora skuggan. Med Tvärbanan kommer man till Trekanten. Med pendeltåget kan man åka till Segersäng. Roslagsbanan tar dig till Frescati och Galoppfältet. Och visst låter det härligt att man kan ta Saltsjöbanan till Solsidan (fast den stannar innan på Tippen)?
Någon gång skulle det vara roligt att göra som huvudpersonen i Keith Lowes bok Tunnelseende. Han slår vad med en polare om att åka hela Londons tunnelbana på ett dygn. Ett riskfyllt projekt då han slår vad om sin blivande brud och projektet på pappret torde lyckas utan särskilda marginaler. Londons t-bana har också en hel del härliga stationsnamn. Vad sägs om fantasinamnen Angel, All Saints, Seven Sisters och Elephant & Castle? Eller varför inte bli lite internationell och åka till stationer som Cyprus, East India, Canada Water eller Swiss Cottage?Stockholms t-banesystem torde gå att åka på en dag utan problem.
En annan bok om tunnelbanor eller som utspelar sig nära dessa är Gänget i tunnelbanan av Christiane F, klassikern om Christiane och hennes kompisar som hänger vid Bahnhof Zoo i Berlin. Boken är verklighetsbaserad och ganska otäck om droger, prostitution och att överleva som tonåring i det tidiga åttiotalets Berlin.
Poesi på väg, de samlingar med dikter som sitter här och var i SL's trafiknät. Man började med detta 1993 och det har varit mycket uppskattat.Både moderna poeter och klassiker finns i samlingarna. SL har inte bara varit duktiga på att publicera dikter, även konsten får ta stor plats. Värld under jord är boken som sammanställer det man kallar världens längsta konstgalleri.
posted by Petra at 11:50
4 Comments:
I "Neverwhere" är ju t-banestationerna i London vad de heter. I t ex Earl's court så är det en earl som dagarna i ända håller hov. Kul tycker jag!
Neverwhere ja. Har inte läst dom alls. Min man är en stor Gaiman-fan!
Åh, du måste prova Gaiman! Har inte din man tjatat ihjäl dig om detta? :-) En läst Gaiman-bok=fast forever.
Neverwhere är min favorit!
Gällande rekord för att åka hela Stockholms tunnelbana är 6 timmar 4 minuter om man håller sig innanför spärrarna hela tiden och bara byter linje på gemensamma stationer.
Gällande rekord om man tillåter sig att springa, gå, åka taxi, buss osv mellan olika stationer (som exemplevis Hjulsta och Akalla) är 5 timmar 33 minuter.
Skicka en kommentar
<< Home