Till sängs med Frida

Jag har ett gott öga till Slavenka Drakulić och ett annat gott öga till Frida Kahlo. Vad händer då om man sammanför de två? Borde bli succé eller? Mja, det är riktigt bra i alla fall.

Slavenka Drakulic har skrivit boken Till sängs med Frida om Frida Kahlos liv. Den utspelar sig till viss del på Frida Kahlos dödsbädd där hon från sängen summerar sitt liv. Ett liv som till stor del utspelade sig i sängen.

Hon fick som barn sitt ena ben förstört av polio och var som tonåring med om en bussolycka där hon skadades så svårt att det är ett under att hon överlevde. Både polion och olyckan gav henne livslånga smärtor och genomgick över trettio operationer. Smärtan visualiserade hon genom sina berömda självporträtt.

Slavenka Drakulic lyckas sätta ord på Frida Kahlos smärta på ett otroligt igenkännande sätt. Både den fysiska och den psykiska smärtan hon tvingas genomleva i sin relation med den ständigt otrogne målaren Diego Riviera och längtan efter barn och de upprepade missfallen.

Det är svårt att inte känna med och det är svårt att lägga ifrån sig boken. Jag läser den i princip från pärm till pärm. Boken är skriven helt i tredje person och saknar dialoger men blir aldrig långtråkig eller seg. Ibland får dock Frida komma till tals i första person och hennes tavlor beskrivs så målande så man ser dem framför sig och vet precis hur de ser ut.

Jag ger Till sängs med Frida hela fyra penslar av fem. Den femte penseln uteblir då jag känner att boken inte egentligen tillför något nytt. Det mesta har man sett eller läst förrut. Se gärna filmen Frida med Salma Hayek i huvudrollen också. Den är fantastisk.

Se Fridas tavlor här: