Mitt livs historia...eller hur kommer det sig att jag har ett sånt genuint intresse för böcker

Jag fick frågan hur det kommer sig att jag har ett sånt genuint bokintresse. Genuint vet jag inte om jag håller med om. Jag är ganska enkelspårig tycker jag själv. Läser mest samma typ av böcker om och om igen och varifrån intresset kommer?

Jag lärde mig läsa redan som fyraåring och läste "riktiga" böcker redan som sex- sjuåring. Jag minns att mina klasskamrater på lågstadiet var imponerade. För mig var det enkelt att läsa och det gick fort.

På biblioteket fick jag aldrig låna så många böcker som jag verkligen ville. Jag kunde lassa fram 20-30 böcker till kassan och jag fick alltid plocka bort hälften eftersom bibliotekarierna alltid tittade på mig med skepsis och påstod att jag aldrig skulle hinna läsa alla de här böckerna. De hade fel varje gång. Jag läste allt och biblioteket hann inte med att beställa hem nya böcker för mig att sluka så jag läste de flesta både två och tre gånger. Jag ville till och med bli bibliotekarie när jag var liten. Mina kompisar skrattade åt mig för de ville bli frisörer, ridlärare eller modeller.

Jag valde att inte bli bibliotekarie. Böcker var inte så viktigt just då när de valet skulle göras. Då ville jag uttrycka mig själv och jag valde att plugga dramakommunikation, regi och pedagogik och jobbade ett par år som teaterpedagog och regissör. Jag läste mängder med pjäser och såg mer teater än vad en normal människa gör under sin livstid men det funkade inte att försörja sig på. Jag trillade in i IT-svängen och från html-kodning hamnade jag som webredaktör, in i journalistsvängen och landade där jag är idag.

Om jag spontant skulle lista tio böcker som betytt mycket för mig under min uppväxt skulle listan se ut så här (utan inbördes rangordning):

Britta och Silver-serien av Lisbeth Pankhe
Unga kvinnor av Louisa May Alcott
Vill gå hem av Jonas Gardell
Vilda svanar av Jung Chang
Garp och hans värld av John Irving
Gänget i tunnelbanan av Christiane F
Medea av Euripides
Varför deppar Gilbert Grape av Peter Hedges
En midsommarnattsdröm av William Shakespear
Spindelkvinnans kyss av Manuel Puig

Och känner jag mig själv rätt kommer jag ändra den här listan ett par gånger under de kommande timmarna...

Jag har som sagt alltid blivit uppmuntrad att läsa. Mina föräldrar läste hela tiden. Det var alltid en bok på gång. Vi pratade om böcker hemma. Det var ett naturligt samtalsämne och både min pappa och mamma hade och har välfyllda bokhyllor. Böcker är underhållning, avkoppling, bildande och spännande på samma gång. Jag är intresserad av människor. Jag vill läsa om alla sätt det finns att leva sitt liv på. Jag gifte mig med en man vars föräldrar har bokaffär och ett genuint bokintresse. Det var såklart inte anledningen men jag är övertygad om att det formade honom till att bli den han är.

Människor som inte har några bokhyllor hemma är suspekta. Människor som inte läser är suspekta. Krasst och fördomsfullt säger jag att det är människor som själva har fördomar, som har svårt att sätta sig in i andra människors situationer, som inte har vidgade vyer. Genom att läsa lär man sig mer om sig själv och om andra. Jag tror att man blir en bättre människa av att läsa många böcker.

Jag fick också frågan om vilken bok som betytt mest för mig i år och på det svarar jag Brick lane av Monica Ali.