Då gråter änglarna av Marianne
Marianne föddes in i Jehovas vittnen men bröt med sekten vid 18-års ålder. Boken handlar om hennes uppväxt och hur församlingen styrt hennes liv. Intressantare hade varit om boken handlat om hennes liv efter brytningen och hur församlingen och gudstron påverkat henne då.
Nu blir det mest en stolpig beskrivning av en rörig barndom som egentligen inte är särskilt intressant. Det har skrivit hundratals böcker i den här stilen kan jag tänka mig. Vad är nytt?
Boken är löjligt lättläst. Jag läste ut den på en och en halv timma och då är den ändå 177 sidor lång. Inget jag rekommenderar!
Nu blir det mest en stolpig beskrivning av en rörig barndom som egentligen inte är särskilt intressant. Det har skrivit hundratals böcker i den här stilen kan jag tänka mig. Vad är nytt?
Boken är löjligt lättläst. Jag läste ut den på en och en halv timma och då är den ändå 177 sidor lång. Inget jag rekommenderar!
posted by Petra at 17:54
1 Comments:
Själv tyckte jag boken var mycket intressant.
Jag anser, trots att jag själv inte är ett Jehovas vittne utan en fri nardusvän som följer Jesus utanför lägret, att Jehovas vittnen har helt rätt i fråga om julfirandet, födelsedagar, politiskt engagemang och värnplikten.
Många kristna har missat dessa viktiga sanningar.
När det gäller böcker av människor som tidigare trälat under Vakttornets lagiska ok rekommenderar jag "Samvetskris" av Ray Franz och "Trettio år som Vakttornets träl" av Schnell.
Skicka en kommentar
<< Home